- Forskning
- Hälsa
Man skulle kunna tro att allt var känt om salicylat, acetylsalicylsyra, aspirin med flera preparat, som används som smärtstillande, inflammationsdämpande och febernedsättande medel, då medlet har använts sedan 1897 och ursprungssubstansen från växtriket, salicylsyra användes redan av Hippokrates mot huvudvärk. Sannolikt har dess verkan varit känd tusentals år tidigare
Forskare vid University of California har nu upptäckt nya verkningsmekanismer för denna urgamla medicin, salicylsyra och den mer lösliga och lättupptagna acetylsalicylsyran (Aspirin med flera preparat). Man undersökte även en syntetisk variant, Diflunisal, som innehåller fluor.
Acetylsalicylsyran har lite vidare verkningar än ursprungssubstansen, salicylsyra genom acetylgruppen som kan tävla med motsvarande grupp i acetyl-coenzyme-A för bindning till gen-reglerande proteiner, histoner. En så kallad epigenetisk effekt som påverkar hur gener aktiveras eller inaktiveras.
Salicylsyra och aspirin har flera kända inflammationsdämpande effekter genom att bland annat hämma cyclooxygenaser, men nu har man upptäckt ytterligare epigenetiska effekter. Ämnena undertrycker aktiviteten i två nyckelproteiner som bidrar till regleringen av gener i cellerna. Proteinerna, p300 och CBP är epigenetiska regulatorer för kroppens försvar mot inflammationer och celltillväxt, av betydelse för försvaret mot onormal tillväxt som cancer.
Forskning pågår nu om möjliga cancerhämmande effekter av salicylater, ensamt eller som kombinationsbehandling tillsammans med andra medel. Det man främst undersöker är om salicylater kan vara verksamt mot leukemi, men även andra cancerformer, diabetes, inflammatoriska sjukdomar och neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer’s demens. Det senare är något som djurmodeller av sjukdomen tyder på. Hittillsvarande försök på människa har inte visat på några allvarliga biverkningar.
Salicylat finns i olika växter och har där en skyddseffekt mot skadliga inverkningar. De två proteinerna ovan som man har upptäckt blir påverkade finns även i något annan form hos växter, och det är sannolikt att salicylat verkar på likartat sätt hos både växter och djur.
Det är inte känt hur mycket salicylat vi får i oss via födan. Vissa växter som vi normalt inte äter, som sälg och älggräs har höga halter, men några systematiska undersökningar av halten i andra växter verkar inte ha gjorts. Alternativet är givetvis att dagligen tillföra en mindre mängd aspirin. En del sammansatta hälsokostpreparat innehåller salicylat.
När man kartlade det mänskliga genomet så trodde man att man funnit ett verktyg för att kartlägga och påverka gener som kunde vara inblandade i mänskliga sjukdomar. Verkligheten visade sig vara långt mer komplicerad genom epigenetik, där yttre faktorer som till exempel finns i födan styr hur generna avläses och som det går att påverka genom faktorer som finns i födan eller kan köpas i hälsokosthandeln.
