- Forskning
- Hälsa
Nobelpriset i kemi gick i år till den så kallade gensaxen som är ett precisionsverktyg för att ändra delar av arvsmassan. Diskussionerna handlar främst om att bota cancer och ärftliga sjukdomar. Men den skulle också kunna användas för att förbättra möjligheten till avgiftning av kroppen.
Gensaxen (CRISPR/Cas9) gör att forskare kan förändra arvsmassan i djur, växter och mikroorganismer. Tekniken innebär en revolution och kommer att bidrar till nya cancerterapier, bota ärftliga sjukdomar och mycket mer.
Det är de två kvinnliga forskarna Emanuelle Charpentier, Max Planck Unit for the Science of Pathogens, Berlin, Tyst forskare med hög precisionkland och Jennifer A. Doudna, University of California, Berkeley, USA som får dela på priset. De har visat att det går att styra gensaxen så at den klipper av vilken DNA molekyl som helst på ett förutbestämt ställe. Där klippet ligger kan man sedan lägga in en ny kod.
De upptäckte att bakterien (Streptococcus pyogenes) i sitt uråldriga immunförsvar tillverkade en tidigare okänd molekyl som kunde oskadliggöra virus genom att klippa söndera deras DNA. Upptäckten publicerades 2011 och därefter har utvecklingen gått fort för att använda gensaxen i mer praktiskt inriktad forskning för att behandla olika sjukdomar.
Det skulle vara fullt möjligt att klippa ut felaktiga gener i exempelvis MTHFR-genen och ersätta dem med mer funktionella sådana. Det skulle med stor sannolikthet kunna hjälpa många med dålig avgiftning genom att öka utsöndringen av tungmetaller.
Använding av gensaxen är också skrämmande eftersom forskare kan manipulera även andra gener och kanske kan skapa aggressivitet eller andra beteendeförändringar. Därför måste användning av gensaxen omgärdas av många restriktioner och etisk prövning.
Mer information i forskning.se
Till artikel i Aftonbladet
Information på Wikipedia
