- Hälsa
- Politik
Dental24 skriver i en artikel att tandvårdens organisationer ger tummen upp till en ny nationell riskbedömningsmodell. En sådan skall ge beslutsunderlag för att kalla patienter efter risk och resurs.
Man skriver att tandvården behöver veta mer om patienterna för att kunna kalla dem bättre. En ny nationell riskbedömningsmodell har därför föreslagits. Detaljerna framgår av två nya rapporter från Socialstyrelsen och TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket).
Flera organisationer inom tandvården menar att detta är bra, men de vill inte införa modellen för att dra ned på kostnader.
År 2023 fick Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell modell för riskbedömning inom tandvården i Sverige. I mars 2024 släpptes rapporten som beskriver uppdraget Förutsättningar för en nationell modell för riskbedömning inom tandvården.
Det är genom systematiska riskbedömningar som tandvården kan fördela resurserna bättre efter behov och satsa mer på dem med munhälsoproblem. Friska patienter behöver däremot inte besöka tandvården lika ofta, skriver Socialstyrelsen i sin rapport.
Vid riskbedömning av patienten framkommer alltså ett beslutsunderlag för återbesök och kallelsefrekvens. Det finns redan flera sådana system i tandvården. Men idag finns det dock ingen gemensam nationell riskbedömningsmodell för hela tandvården.
TLV skriver att riskbedömning syftar till att med hjälp av ett antal kriterier som påverkar utveckling av sjukdom, kombinerat med behandlarens kliniska bedömning, prognostisera framtida risk hos en enskild patient att utveckla sjukdom. TLV menar att en nationell modell för riskbedömning kan bidra till en enhetlig bedömning av tandvårdens patienter, vilket i sin tur leder till en mer effektiv fördelning av resurser inom tandvården. På så sätt kan de patienter som har störst behov prioriteras och få behandling i tid.
I TLV:s nya rapport Riskbedömning i tandvården – En nationell modell baserad på historisk tandvårdskonsumtion beskrivs hur en sådan modell skulle kunna se ut. I studien ingick alla patienter som fått en basundersökning utförd i Sverige under åren 2013 och 2014. Det rörde sig om 3 777 543 personer. Dessa följdes upp, analyserades och delades in i olika riskgrupper.
Själva formspråket i TLV:s förslag liknar riskmodeller som finns på andra håll inom vården. Såsom trafikljusen, kodas risknivån i färgerna grön, gul och röd. TLV har analyserat hur riskgrupperna fördelar sig bland olika åldersgrupper. De flesta personer under 30 år tillhörde den friska (gröna) riskgruppen, medan bara hälften av 70-åringarna tillhörde denna grupp. Gruppen med medelrisk för dålig tandhälsa (gul) var den minst varierade med en andel på mellan 25 och 30 procent i alla åldersgrupper. För personer 65 år och äldre är det tydligt att den vanligaste riskgruppen är den som indikerar hög risk för dålig tandhälsa (röd). I åldersgruppen 70–74 år tillhörde nästan hälften av alla personer den röda riskgruppen, medan endast 28 procent tillhörde de gröna riskgrupperna.
Socialstyrelsen skriver att en nationell modell för riskbedömning kan bidra till mer jämlik tandvård genom att samtliga patienters risk att utveckla munhälsoproblem bedöms enligt samma kriterier. En nationell modell för riskbedömning kan på det sättet stärka tandvårdens förmåga att arbeta mer orsaksinriktat och förebyggande. Socialstyrelsen menar att patientens roll i tandvården då samtidigt kan stärkas, eftersom modellen kan bli ett verktyg för att göra patienten mer delaktig i riskbedömningen, och i sin egen vård.
Förutsättningar för en nationell modell för riskbedömning inom tandvården (Socialstyrelsen)
Riskbedömning i tandvården – En nationell modell baserad på historisk tandvårdskonsumtion (TLV)
