- Forskning
- Hälsa
- Miljö
Vi omges ständigt av ljus, både naturligt och konstgjort. Men allt ljus påverkar inte kroppen på samma sätt. Forskning visar att ljusets intensitet, färgsammansättning och tidpunkten då vi utsätts för det kan ha betydelse för vår dygnsrytm, sömn och återhämtning. Nu väcker även nya studier frågor om hur modern LED-belysning påverkar kroppens biologiska funktioner.
Under större delen av människans historia har solen varit vår viktigaste ljuskälla. Dagsljuset har styrt våra aktiviteter, medan mörkret signalerat att det är dags att vila.
Men under de senaste årtiondena har våra ljusvanor förändrats kraftigt. Vi tillbringar alltmer tid inomhus, ofta under elektrisk belysning, och fortsätter att utsättas för ljus långt efter solnedgången. Mobiltelefoner, datorer, TV-apparater och moderna LED-lampor gör att skillnaden mellan dag och natt inte längre är lika tydlig. Det har väckt ett växande vetenskapligt intresse för hur vår ljusmiljö påverkar hälsan.
I en artikel publicerad hos Dr Mercola i oktober 2026 uppmärksammas flera studier om solljus, LED-belysning och ljusets biologiska effekter. Människokroppen har ett biologiskt system som reglerar vår dygnsrytm. Det påverkar bland annat när vi känner oss vakna, när vi blir trötta och hur olika kroppsfunktioner varierar under dygnet.
En viktig signal till detta system är ljuset som når ögonen. I näthinnan finns särskilda ljuskänsliga nervceller som hjälper hjärnan att avgöra om det är dag eller natt. Dessa celler reagerar särskilt starkt på blågröna våglängder av ljus.
När vi utsätts för dagsljus, särskilt på morgonen, får kroppen en tydlig signal om att dagen har börjat. På kvällen, när ljuset avtar, underlättas frisättningen av hormonet melatonin, som hjälper kroppen att förbereda sig för sömn.
Det är därför inte bara mängden ljus som är viktig, utan också när vi får det. En promenad utomhus på förmiddagen kan exempelvis vara värdefull för dygnsrytmen, även under en mulen höst- eller vinterdag. I en omfattande studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) år 2024 undersökte forskare hur ljusexponering hängde samman med hälsan.
Studien omfattade nästan 89 000 personer i den brittiska UK Biobank-databasen. Deltagarna bar ljussensorer under en vecka och följdes sedan under i genomsnitt åtta år. Forskarna fann att personer som utsattes för mer ljus under dagen hade lägre dödlighet under uppföljningen. Det motsatta sambandet sågs hos dem som hade en högre ljusexponering under natten.
Resultaten kvarstod även efter att forskarna tagit hänsyn till flera andra faktorer som kan påverka hälsan. Eftersom det rörde sig om en observationsstudie går det dock inte att dra slutsatsen att ljuset i sig orsakade skillnaderna i dödlighet. Resultaten stärker ändå intresset för hur en tydlig växling mellan ljus och mörker kan bidra till en väl fungerande dygnsrytm.
Den moderna LED-tekniken har inneburit stora framsteg när det gäller energiförbrukning, hållbarhet och möjligheten att anpassa belysningen. Men olika lampor har också olika ljusspektrum.
Många vita LED-lampor innehåller en förhållandevis tydlig andel kortvågigt, blått ljus. Det är särskilt intressant eftersom sådant ljus kan påverka kroppens biologiska klocka. Under dagen kan blått ljus bidra till vakenhet och koncentration. På kvällen kan samma typ av ljus däremot göra det svårare för kroppen att förbereda sig för sömn.
År 2023 publicerades en vetenskaplig sammanställning i Frontiers in Photonics, där 248 forskare med erfarenhet av ljus och dygnsrytm deltog. Forskarna var i stor utsträckning överens om att belysningen bör anpassas efter dygnets olika delar.
De framhöll betydelsen av tillräckligt med ljus under dagen och en begränsad exponering för starkt, blåtonat ljus under kvällar och nätter. Det innebär inte att blått ljus är skadligt i sig. Det är framför allt tidpunkten, ljusstyrkan och exponeringens längd som har betydelse.
En studie publicerad i Scientific Reports i januari 2026 undersökte ljusspektrumet hos 52 olika lampor. Forskarna jämförde bland annat kallvita och varmvita LED-lampor, lågenergilampor och traditionella glödlampor.
Utifrån lampornas uppmätta ljusspektrum beräknade de hur mycket belysningen skulle kunna påverka frisättningen av melatonin. Resultaten visade att kallvita LED-lampor hade en betydligt större beräknad melatoninhämmande effekt än varmvita alternativ.
För de kallvita LED-lamporna låg medianvärdet på omkring 12 procent, jämfört med 3,6 procent för varmvita LED-lampor och 1,5 procent för traditionella glödlampor.
Det är viktigt att framhålla att detta var beräknade värden baserade på lampornas ljusegenskaper, inte uppmätta förändringar av melatonin hos människor som använde lamporna i sina hem. Studien visar ändå att alla LED-lampor inte är likadana.
Moderna LED-lampor kan dessutom vara dimbara eller ha justerbar färgtemperatur. Därmed kan man välja ett klarare ljus under dagen och ett svagare, varmare ljus på kvällen. Solljus innehåller ett brett spektrum av elektromagnetisk strålning, från ultraviolett ljus till synligt och infrarött ljus.
Traditionella glödlampor avger också betydande mängder infraröd strålning, till skillnad från vanliga vita LED-lampor som huvudsakligen är konstruerade för att producera synligt ljus.
Under senare år har forskare intresserat sig för om vissa röda och nära infraröda våglängder kan påverka cellernas mitokondrier. Mitokondrierna brukar beskrivas som cellernas energiproducerande delar.
Forskningen inom området, som ibland kallas fotobiomodulation, undersöker om ljus med särskilda våglängder kan påverka cellernas ämnesomsättning och biologiska funktioner.
I en mindre studie från 2024 undersökte forskare exempelvis om rött ljus kunde påverka blodsockersvaret efter intag av glukos. Resultaten tydde på en möjlig effekt, men studien var liten och fynden behöver bekräftas. Det är alltså ännu inte visat att vanliga LED-lampors begränsade utsändning av infrarött ljus orsakar någon generell energibrist eller sjukdom hos människor.
I januari 2026 publicerade forskare vid bland annat University College London en studie om hur olika ljusmiljöer kan påverka människors förmåga att urskilja färgkontraster. I ett kontor med LED-belysning fick elva personer arbeta med traditionella glödlampor som kompletterande belysning under två veckor. En kontrollgrupp på elva personer fortsatte att arbeta under den befintliga belysningen.
Forskarna fann förbättringar i färgkontrastseendet hos deltagarna som hade fått den kompletterande belysningen. Resultaten är intressanta eftersom de antyder att ljusets spektrala sammansättning kan ha betydelse för vissa synfunktioner.
Men studien omfattade endast 22 personer. Det behövs därför större och mer långvariga undersökningar för att avgöra om resultaten kan generaliseras och vilken betydelse de har för ögonhälsan.
Artikeln hos Dr Mercola tar även upp den amerikanske fotografen och ljusforskaren John Ott, som redan under mitten av 1900-talet började intressera sig för hur olika ljuskällor påverkade växter, djur och människor. Ott genomförde en rad experiment och hävdade bland annat att ljusets sammansättning kunde påverka tillväxt, beteende och vissa sjukdomstillstånd. En del av de äldre försöken berörde även tandhälsa hos försöksdjur.
Flera av observationerna är intressanta ur ett vetenskapshistoriskt perspektiv, men de har inte fått tillräckligt stöd i modern forskning för att kunna ligga till grund för medicinska rekommendationer. Detsamma gäller vissa teorier om att blodet skulle transportera ljus genom kroppen eller att användning av vanliga glasögon skulle orsaka sjukdomar genom att filtrera bort särskilda våglängder. Sådana hypoteser behöver skiljas från den etablerade kunskapen om ljusets betydelse för dygnsrytmen.
När vi diskuterar dagsljusets positiva betydelse är det också viktigt att komma ihåg att solens ultravioletta strålning kan skada huden och ögonen. För mycket UV-strålning ökar risken för hudcancer och andra skador. Det finns därför ingen anledning att vistas oskyddad i stark sol eller att sluta använda solglasögon när ögonen behöver skyddas.
Att få dagsljus för dygnsrytmens skull kräver inte heller att man solar eller tittar direkt mot solen. Det räcker ofta att vistas utomhus i vanligt dagsljus. Vid stark sol behöver man samtidigt skydda sig efter sin hudtyp och det aktuella UV-indexet.
Vi behöver inte göra några stora förändringar i hemmet för att skapa en mer gynnsam ljusmiljö. Att försöka få dagsljus under förmiddagen är en bra början. För den som arbetar inomhus kan en kort promenad eller en stund utomhus under lunchen vara värdefull.
På kvällen kan det vara lämpligt att sänka belysningens styrka och välja ett varmare ljus. Även skärmar kan anpassas med lägre ljusstyrka och kvällsinställningar som minskar andelen blått ljus.
Ett mörkt sovrum kan också underlätta för kroppen att behålla sin naturliga dygnsrytm. Det handlar inte om att undvika modern teknik, utan om att använda den på ett sätt som passar kroppens behov.
Forskningen om ljusets biologiska effekter utvecklas snabbt. Vi vet redan att dagsljus och mörker spelar en viktig roll för sömn, vakenhet och återhämtning. Samtidigt undersöks hur olika våglängder kan påverka cellernas funktion och om framtidens belysning kan anpassas bättre till människans fysiologi.
Det behövs mer forskning innan vi kan dra långtgående slutsatser om eventuella hälsorisker med olika typer av lampor. Men en viktig lärdom är redan tydlig: ljus är mer än något som hjälper oss att se.
Genom att ge kroppen tillräckligt med ljus under dagen och låta kvällarna bli lite mörkare kan vi skapa bättre förutsättningar för en naturlig dygnsrytm och god sömn.
Kanske behöver vi helt enkelt låta ljuset följa livet – i stället för att låta det artificiella ljuset sudda ut skillnaden mellan dag och natt.
The Hidden Harms of Modern Lighting - Analysis by A Midwestern Doctor (pdf, Dr. Mercola)
