- Forskning
- Hälsa
Många äldre är nöjda med både sin munhälsa och sitt utseende. Samtidigt visar ny forskning att synen på tänder, ansikte och åldrande ofta präglas av motstridiga ideal – där ungdomlighet värderas högt, men där det också finns en tveksamhet inför att försöka se yngre ut.
I en ny avhandling från Malmö universitet har universitetsadjunkten Sara Henricsson undersökt hur personer över 60 år upplever sin munhälsa och sitt orofaciala utseende – alltså tänder, mun och ansikte.
– Normen är att du ska se ung ut, men helst inte aktivt genomföra någon behandling som får dig att se yngre ut, säger Sara Henricsson.
Studien bygger på intervjuer, enkäter och data från den stora svenska långtidsstudien Swedish National Study on Aging and Care. Resultaten visar att de flesta äldre faktiskt är relativt nöjda med både sin munhälsa och sitt utseende – och att denna nöjdhet ofta håller i sig över lång tid.
Men bakom siffrorna finns också en mer komplex bild. Ansiktet och munnen spelar en central roll i människors vardag. Vi använder dem för att tala, äta och uttrycka känslor, men också för att möta andra människor socialt. Och just ansiktet är ofta det första vi lägger märke till hos någon annan.
– Ansiktet är vanligtvis det första vi möter och bedömer hos andra människor, inte sällan genom att sätta en social stämpel, säger Sara Henricsson.
Forskningen visar att tändernas betydelse varierar mellan olika personer. För äldre med problem i munnen kan tänderna få stor betydelse för självkänslan och hur man ser på sitt eget utseende. För andra, som inte upplever några större besvär, spelar tänderna mindre roll.
Samtidigt framträder ett tydligt dilemma kring åldrande och utseende. Många äldre beskriver en balansgång mellan att acceptera ett naturligt åldrande och samhällets starka ideal om att se ungdomlig ut. Att vilja förbättra sitt utseende kan uppfattas som ytligt – men att inte göra det kan samtidigt skapa osäkerhet.
Även synen på andra människors utseende visade sig vara dubbelbottnad. Personlighet, värme och utstrålning värderades ofta högre än rent yttre drag, men samtidigt påverkades bedömningarna av normer kring vad som anses normalt och acceptabelt i ett åldrande ansikte.
En viktig slutsats i avhandlingen är därför att tandvården behöver bli mer personcentrerad. Det räcker inte enbart med kliniska bedömningar – vården behöver också lyssna på hur patienterna själva upplever sin munhälsa och sitt utseende.
– Vi vet att det finns flera samband mellan munhälsa och den allmänna hälsan, och hur vi upplever munhälsan återspeglar ofta hur vi upplever den allmänna hälsan, säger Sara Henricsson.
För Tandhälsoförbundet belyser forskningen något viktigt: att munhälsa handlar om långt mer än tänder. Det handlar också om identitet, självbild, trygghet och livskvalitet – genom hela livet.
Äldre nöjda med munhälsan – men kluvna inför syn på utseendet (Malmö Universitet)
