Munhålan och tarmen har mängder av livsviktiga bakterier. Om munhålans mikrobiom skriver tandläkare Daniel Belström verksam vid Köpenhamns universitet. Han anser att många olika sjukdomar kan ha sitt ursprung i förändrat mikrobiom i munhålan och i framtiden kan därför salivtester komma att utgöra en viktig del i diagnostiken. Kanske kan man då också upptäcka sjukdomar på ett tidigare stadium än i dag.
Mest beror bakteriefloran på vad vi äter och hur vi lever, men det finns också ärftliga faktorer. Särskilt tungan har många olika bakteriesorter främst beroende på att där finns fördjupningar där det är syrefritt, vilket ger rum för vissa bakterier. Dålig munhygien märks fort på tungans mikroorgnismer.
Det ska råda balans mellan mikroorganismerna i munhålan och immunsystemet annars uppstår förändringar som kan leda till karies, parodontit och andra sjukdomar. Precis som tarmens bakterieflora har munhålans bakterier stor betydelse för hur väl immunförsvaret fungerar.
Muntorrhet, rökning och matvanor kan få negativa konsekvenser på munhålans bakterieflora. I värsta fall kommer bakterier in i blodbanorna och kan därmed påverka allmänhälsan på flera sätt. Att exempelvis lunginflammation kan orsakas av bakterier i munhålan är känt liksom att hjärtinfarkt kan uppstå på grund av munhålebakterier.
Flera sorters cancer associeras till munhålans mikroorganismer och därför kommer man sannolikt i framtiden kunna detektera en hel del sjukdomar på ett tidigt stadium genom att ta salivprover. Läs mer om munhålans viktiga bakterieflora via länken nedan.
