- Hälsa
- Politik
Sjukvården har blivit väljarnas viktigaste fråga inför valet 2026. Missnöje med tillgänglighet, ojämlik vård och långsam introduktion av behandlingar kan få avgörande politiska konsekvenser – och även tandvården är en del av bilden.
Sjukvården seglar upp som en av de mest avgörande frågorna inför valet 2026. En ny undersökning från Novus, genomförd på uppdrag av Lif – de forskande läkemedelsföretagen – visar att 66 procent av väljarna ser vården som en av de viktigaste politiska frågorna. Samtidigt uppger var tredje väljare att de kan tänka sig att byta parti baserat på sjukvårdspolitiken.
Det är ovanligt tydliga siffror – och de pekar i en riktning: väljarna förväntar sig att systemet levererar. Undersökningen visar en närmast total enighet kring några grundläggande krav. Nästan alla, 97 procent, förväntar sig att rätt behandling finns tillgänglig vid allvarlig sjukdom. Hela 98 procent anser att vården ska vara likvärdig oavsett var i landet man bor, och 92 procent tycker att regionala skillnader i tillgång till behandling är oacceptabla.
Samtidigt upplever många att verkligheten inte lever upp till dessa förväntningar. Över hälften av de tillfrågade anser att det tar för lång tid innan nya läkemedel blir tillgängliga i Sverige, och endast en minoritet tycker att systemet fungerar tillräckligt snabbt.
Det här skapar ett glapp mellan vad väljarna förväntar sig och vad vården faktiskt levererar – ett glapp som riskerar att få politiska konsekvenser.
En tydlig signal i undersökningen är också kravet på ökat statligt ansvar. Nio av tio väljare vill att staten tar större ansvar för att säkerställa jämlik tillgång till behandling i hela landet. Det speglar en växande frustration över att vård och behandling i dag i praktiken kan variera beroende på bostadsort.
Även om undersökningen främst fokuserar på läkemedel och sjukvård, är frågan minst lika relevant för tandvården. Skillnader i tillgång, kostnader och förebyggande insatser är välkända problem även där.
För Tandhälsoförbundet är detta en viktig påminnelse om att tandvården inte kan ses som en separat del av vårdsystemet. Precis som inom sjukvården efterfrågar patienter en mer jämlik och tillgänglig tandvård – där behov, snarare än ålder eller ekonomi, styr.
Debatten om den så kallade tiotandvården är ett exempel. Reformen har inneburit förbättringar för vissa grupper, men samtidigt lämnat andra – som unga vuxna – utan motsvarande stöd. Det riskerar att förstärka ojämlikheten snarare än att minska den.
Samtidigt visar undersökningen att väljarna inte bara efterfrågar tillgång här och nu, utan också satsningar på framtiden. Nära sju av tio anser att investeringar i forskning och innovation är avgörande för att stärka vården.
Det handlar alltså inte bara om vård – utan om tillit, jämlikhet och systemets långsiktiga hållbarhet. När så många väljare dessutom är beredda att byta parti på grund av sjukvården blir slutsatsen tydlig: vårdfrågorna kan mycket väl avgöra valet 2026.
