- Forskning
- Hälsa
Ett vanligt argument för att avfärda risker med elektromagnetisk strålning är att man inte känner till några mekanismer som skulle kunna förklara eventuella effekter. En fullt tillräcklig förklaring till alla effekter, även till varför tungmetaller kan utlösa eller förvärra elöverkänslighet, finns emellertid – fria radikaler, oxidativ stress och brist på antioxidanter. Uppvärmning som grund för riskvärdering är irrelevant
Det finns numera ett stort antal djur- och cellstudier som visar att elektromagnetiska fält orsakar bildning av fria radikale och ett betydligt mindre antal som visar samma förhållande hos människor. Det finns dock ingen anledning att tro att förhållandena skulle vara annorlunda hos oss.
I en ny studie exponerade man möss för svag elektromagnetisk strålning inom mikrovågsområdet, 2,45 GHz, 0,0248 mW/cm2, 0,0146 W/kg, i två timmar varje dag under 15, 30 och 60 dagar.
Framför allt inriktade sig forskarna på att undersöka hippocampus i hjärnan, säte för minne och rumsorientering, hjärnans GPS. Djuren uppvisade försämrat minne och rumsorientering, värre ju längre tid exponeringen pågått. Strukturellt i samma hjärnområde såg man ett alltmer minskatt antal kontakt-utskott mellan nervcellerna och vid den längsta exponeringstiden hade den typ av nervceller som kallas pyramidceller helt försvunnit. Volymen av nervcellerna, både pyramidceller och andra nervceller ökade med ökad exponeringstid men axonerna fick förkortad längd.
Hjärnvävnad är speciellt känslig för oxidativ stress på grund av hög fetthalt, hög syreförbrukning och högt innehåll av metaller, främst järn. Hjärnans stora syreförbrukning sker i mitokondrierna varvid det ofrånkomligen läcker ut syreradikaler, något som kräver ett starkt antioxidantförsvar för att undvika skador. Forskarna uppmätte signifikant förhöjda nivåer av fria radikaler i hippocampus redan efter 15 dagar. Även nivån av kväveoxider (mätt som halten nitrit och nitrat) var signifikant förhöjd efter 15 dagar.
Resultatet av den oxidativa stressen var en karbonylering av proteiner (en CO-grupp binder irreversibelt till proteiner vilket oftast leder till inaktivering) liksom en ökning av malondialdehyd, MDA, en oxidationsprodukt av fetter.
För att motstå oxidativ stress behövs antioxidanter. I försöket ovan tar emellertid även antioxidantenzymerna stryk. Nivåerna av superoxid-dimutas (SOD), katalas och glutation peroxidas sjönk markant, det första till halva nivån efter 60 dagar och de två övriga till en fjärdedel av nivån hos kontrollerna.
Cellerna behöver energi för att upprätthålla alla funktioner. Vid mikrovågsexponeringen sjunker emellertid aktiviteten av kreatin kinas, ett enzym som är väsentligt för att upprätthålla nivån av fosfokreatin, en energireserv i cellerna.
Om den oxidativa stressen blir för hög och radikalskadorna inte längre kan repareras triggas apoptos, programmerad celldöd. Enzymer som ingår i detta system mättes, p53, Bax, pro-caspas-3 och visade en starkt ökad immunfärgning i vävnadssnitt, jämförd med kontroller.
En annan artikel med en sammanfattning över artiklar om oxidativ stress och elektromagnetisk strålning anger att av 100 sakgranskade artiklar (peer-reviewed) om ämnet, så bekräftade 93 artiklar att elektromagnetisk strålning orsakade oxidativ stress. Författarna anger att detta förklarar det breda spektrum av effekter man ser vid försök och att strålningen har en hög patologisk potential.
http://toxsci.oxfordjournals.org/content/148/2/380.abstract
http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.3109/15368378.2015.1043557