- Dentala material
- Forskning
- Hälsa
För proteser är passformen viktig annars skaver det eller trillar av. Tandvårdsskadeförbundets medlemmar kan dessutom vara allergiska mot materialet. Besvär med bakterier som bildar biofilm förekommer också. Proteser kan ändå vara bra för en del och många är nöjda. I danska tandläkarförbundets tidning Tandlaegebladet finns en redovisning av nya material som proteser kan göras i och där redovisas också fördelar med så kallad CAD/CAM-teknik då proteser görs i ett stycke.
Delproteser består ofta av metalltrådar som fäster protesen till friska tänder. Då många av förbundets medlemmar är känsliga för metaller avråds från sådana klamrar. Även identitetsbrickan som enligt lag ska fästas på helproteser är av metall, men det kan göras undantag om man säger till i förväg. Vanliga material är kobolt-kromlegeringar,titanlegeringar, titan och sedan tidigare guldlegeringar. Allergier kan uppträda för samliga ämnen som ingår i dessa.
Proteserna kan också göras helt i plast och det finns flera material att välja på. Mer om olika material finns i Tandvårdsskadeförbundets informationsblad "Val av tandlagningsmaterial" (köps genom att sätta in 10 kr på förbundets bankgiro 226-4885, glöm ej skriva beställningen, namn och adress).
Artikeln i Tandlaegebladet tar bland annat upp nya metoder där man via CAD/CAM-teknik tillverkar hel- eller delprotes i det material som ska användas. Man kan säga att protesen skärs ut till rätt storlek ur ett större block av en plast. Plastmaterialet har då härdat ordentligt och det sker därför ingen krympning. Passformen blir ofta bra med denna teknik och patienten slipper ha avtryckmassa i munnen. Erfarenheten av dessa material är dock relativt kort och långsiktigt är det därför svårt att veta om det är bra eller dåligt.
Polyamid eller nylon används i flera protesmaterial och de nya materialen fungerar bra (Valplast, Breflex och Lucitone). Material används ofta till partiella proteser och då framställs hela protesen i detta material och inga metaller används. Dock anses dessa plaster svagare än det mer vanliga material polymetylmetakrylat (PMMA). Metallerna kanske också ger ökad stabilitet, men är inget alternativ om man är metallkänslig.
Bra när man fräser ut protesen ur färdig plast är att materialet inte krymper, vilket metakrylatplaster kan göra då de gjuts efter patientens avtryck. Med CAD/CAM-teknik går det också fortare för patienten att få protesen. Tänderna limmas fast på protesen och kan också göras i plast.
I den här nämnda artikeln redovisas även materialet Polyetheretherketon (PEEK), som används i ortopediska sammanhang men nu också börjat användas av tandläkare. Materialet är lätt och enkelt att bearbeta samt anses biokompatibelt. Tandvårdsskadeförbundet har ännu ingen erfarenhet av detta material.
I artikeln drar författarna slutsatsen att de nya plastmaterialen som görs i ett stycke och tillverkas enligt CAD/CAM-teknik både blir billigare och bättre än tidigare proteser medmetaller. Allergier nämns, men borde undersökas bättre.
De som bär proteser är ofta gamla och ibland muntorra eller har andra problem på grund av mediciner med mera. Munbakterier och candida-svampar kan växa på själva proteserna och från munhålan spridas till andra delar av kroppen. Tidigare har vi på hemsidan skrivit om vikten av ordentlig rengöring av tänder och munhåla hos äldre personer på sjukhus.
