- Forskning
- Hälsa
- Politik
Kvinnor har fortsatt sämre vård. Flera olika insatser görs nu för att tar större hänsyn till kön vid både behandling och läkemedelsförskrivning. Tandvårdsskadeförbundets medlemmar är främst kvinnor och det märks att männen oftare får den behandling de vill ha, dvs utbyte av tandfyllningsmaterial de är överkänsliga mot. Kvinnor kan också vara mer känsliga för kvicksilver än män - både på grund av vikt och hormoner. När ska förgiftning ses ur ett genusperspektiv?
För att förbättra genusperspektivet i vården håller Läkemedelsbanken Kön, genus och läkemedel på att byggas upp. Den ger läkare information om könsskillnader inom läkemedelsanvändning, till exempel när det gäller doser och biverkningar. För en del läkemedel finns dock ingen dokumenterad kunskap om eventuella könsskillnader, vilket förstås inte är bra. Kanske även dentala material borde ses i ett könsperspektiv och läggas i denna eller en särskild databas.
Resultat från studier som gjorts på män kan inte bara extrapoleras till kvinnor. Det är inte heller säkert att djurexperimentell forskning på handjur går att överföra till kvinnor. Trots att detta varit känt en längre tid används huvudsakligen handjur och hanceller vid experimentell forskning som ligger till grund för läkemedel.
− De flesta djurförsök sker på handjur, eftersom hondjur är dyrare och forskarna hellre vill använda hondjuren till avel. National Institute of Health i USA har nyligen gått ut med rekommendationer om att forskning bör utföras även på celler och djur av honkön, men i Sverige finns konstigt nog nästan ingen debatt om detta, säger Karin Schenck-Gustafsson ordförande för Centrum för Genusmedicin vid Karolinska institutet.
Det finns inte heller någon debatt om varför tandsköterskor i högre utsträckning drabbats av kvicksilverförgiftning vid hantering av amalgam. Tandsköterskornas arbetsmiljö med arbete i steril och skölj har alltid varit mer kontaminerad av kvicksilver än tandläkarnas. Men kan det också finnas en könsskillnad?
