Normala, friska tänder består huvudsakligen av kalciumfosfat, apatit, med inslag av proteiner och spårmängder av olika metaller. Detta gäller inte för amalgamlagade tänder som innehåller höga halter av alla komponenterna i amalgam, ända ner i rötterna, ibland i häpnadsväckande höga koncentrationer.
Flera tidigare undersökningar har visat att amalgam-lagade tänder har halter av kvicksilver vanligtvis i storleksordningen 20-30 mikrogram/gram tandvävnad och med en del tänder i nivåer om 100-500 mikrogram/g. Tusen gånger lägre halter har kraftiga gifteffekter på celler.
Även vävnaderna runt tänderna har starkt förhöjda halter.
I en ny studie har forskare mätt metallhalterna i 10 tänder med amalgamfyllningar och även metallhalten i amalgamet i avsikt att se om det fanns någon relation mellan amalgam-sammansättningen och halten i övriga delar av tänderna.
Det fanns inga uppgifter om åldern på fyllningarna men medelvärdena av 8 mätningar per fyllning varierade i kopparhalt från 1,5 % till 18,2 %, med flertalet mellan 8 och 10 %. Silver varierade från 20 till 35 %, tenn från 7 till 16,5 % och kvicksilver från 39,6 till 64,7 %. Det är svårt att finna någon relation mellan metallhalterna, men anmärkningsvärt är att fyllningen med 1,5 % koppar hade en kvicksilverhalt om 64,7 %.
Tänderna, 6 molarer och 4 premolarer, sågades från rotspets till ocklusalyta. Som framgår av bilder så var fyllningarna relativt små och på avsevärt avstånd från pulpan. Metallhalterna i de olika delarna av tänderna mättes med röntgenfluorescence med 25 mikrometers upplösning. Fyra av tänderna hade ett zink-innehållande skikt, antagligen zink-innehållande eugenol-isolering, mellan fyllning och tand.
Tidigare har samma forskargrupp rapporterat om kvicksilverhalterna i dentin i olika delar av tänder, i emalj och i tandrötter, men inte halterna i pulpan. I nuvarande studie fann forskarna kvicksilverhalter i pulpan från 130 mikrogram/g till häpnadsväckande 44200 mikrogram/g, 4 % av vävnadens vikt! Detta var i tanden med 1,5 % koppar i amalgamet, den tidigare sortens amalgam som också torde vara den äldsta av fyllningarna. Övriga fyllningar verkar ha varit non-gamma-2-amalgam. Trots den påstått mindre korrosionsbenägenheten hos denna typ av amalgam hade en molar 39200 mikrogram/g i pulpan och en annan 17800 mikrogram/g. Premolarerna hade lägre halter från 130 till 3900 mikrogram/g.
Pulpan har direkt kontakt med blodet som sprider kvicksilver vidare ut i kroppen. Mätningarna ovan ger endast en ögonblicksbild av halten i pulpan vid utdragningstillfället och ger ingen upplysning om storleksordningen av flödet av kvicksilver från fyllning till käkvävnader. Studierna av Vimy och Lorscheider på får och apor med radioaktivt amalgam visade att käkvävnaderna får höga halter kvicksilver.
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0584854716300921
http://www.fasebj.org/content/4/14/3256.abstract
