- Forskning
- Hälsa
Personer som drabbas av kroniskt trötthetssyndrom, CFS, upplever ofta en långdragen vandring genom vården innan de tas på allvar och får en diagnos. Orsaken är de subjektiva symtomen och bristen på objektiva mätvärden som kan ge en definitiv diagnos, även om det finns accepterade kriterier för vilken uppsättning av symtom som skall kvalificera för en CFS-diagnos. Risken är patienterna blir betraktade som psykosomatiskt sjuka. Även om man får en CFS-diagnos så saknas andra behandlingar än sjukskrivning och vila.
För att en CFS-diagnos skall ställas skall patienten uppfylla ett antal kriterier: 1. en avsevärd nedsättning, jämfört med före sjukdomen, i förmågan att utföra eller delta i yrkes- sociala eller personliga aktiviteter under mer än sex månade och som åtföljs av stark utmatning och som inte beror på överdriven aktivitet och som inte hävs genom vila. 2. Sämre efter ansträngning. 3. Sömn som inte ger återhämtning samt ett av kognitiv nedsättning eller svårigheter att stå upprätt (ortostatisk intolerans).
För att få bättre och objektiva diagnosmetoder har forskare i Kalifornien gjort en studie av förändringar i ämnesomsättningen, metabolismen, som finns hos 45 personer med CFS, jämfört med lika många friska kontroller, alla i 50-årsåldern. Med kromatografi och masspektrometri analyserades nivån av 612 metaboliter i plasma för att finna vilka områden i ämnesomsättningen som avvek från det normala. Till skillnad från genetiska analyser ger metoden direkt information om det aktuella funktionella tillståndet med påverkan både från genetiken, ålder och miljöfaktorer som diet, stress, infektioner med mera.
Patienterna hade drabbats vid en genomsnittsålder av 30 år med en variation mellan 13 och 54 år och hade haft sin sjukdom under 21 år, variation 3-49 år för män och likartade siffror för kvinnor. Alla patienter uppfyllde diagnoskriterierna för CFS.
Från patienterna framkom ett antal faktorer som kunde ha utlöst eller medverkat till att utlösa sjukdomen. Dit hörde virus- bakterie- svampinfektioner, kemiska exponeringar, fysisk eller psykologiska trauman. Antalet biologiska och kemiska exponeringar som utlöst symtomen var mer än ett dussin olika inom detta begränsade patientantal och ofta angavs flera faktorer inom samma år. Man kunde inte närmare undersöka specifika infektioner eller kemikalier, men alla olika triggerfaktorerna ledde till samma sjukdomskomplex och förändringar i blodet.
Mönstret för förändringarna i blodet hos både män och kvinnor visade en distinkt skillnad mot friska kontroller och rörde framför allt nio olika biokemiska områden. Förändringar i sphingolipider, även kallade glycosylceramider, utgjorde nära 50 % av alla avvikelser och korrelerade signifikant med patienterna kliniska tillstånd. Nivån av sphingolipider var sänkta hos patienterna och 21 av de 25 mest signifikanta förändringarna av olika ämnen var av sänkta nivåer.
Sphingolipider är fetter kopplade till en kedja av aminoalkohol och har viktiga funktioner i cellmembranen för signalfunktioner, för interaktionen mellan celler, för celldöd och celltillväxt och för försvar mot inflammation. I djurförsök hämmar sphingolipider i födan tarmcancer. Ämnena finns hos både växter och djur. Sjukdomar som oftast är ärftliga och som beror på mutationer i sphingolipid-metabolismen är bland andra Niemann-Pick-sjukdom, Fabry’s sjukdom, Krabbe’s sjukdom och Tay-Sachs sjukdom. Till detta kan nu alltså läggas kroniskt trötthetssyndrom som förvärvad störning av sphingolipiderna.
Andra, mindre vanligt förekommande förändringar var en låg nivå av urinsyra, en viktig antioxidant i blodet. Plasma adenosin var lägre och ämnet bildas genom nedbrytning av ATP, cellernas bränsle. De låga nivåerna av urinsyra (bildad av nedbrytning av kvävehaltiga aminosyror) och adenosin tyder på en minskad syntes och omsättning av ATP, något som även framgår av den minskade förmågan att återhämta sig efter ansträngning.. Även glutation, metionin, S-adenosylmetionin, vitamin B2 och FAD (flavin adenin dinukleotid) var sänkta och sammanlagt visar förändringarna på en generellt nedsatt ämnesomsättning. FAD bildas av vitamin B2 och ATP och skall normalt öka vid infektion och stress. FAD är en viktig faktor för aktivering av vitaminerna B6, A och B12 (hos kvinnorna), liponsyra-metabolismen. Ytterligare en rad andra viktiga funktioner är påverkade enligt mätningarna.
En utvärdering visade att hos män med CFS räckte det att mäta 8 av de påvisade förändringarna och hos kvinnor 13 för att med stor träffsäkerhet kunna fastställa en diagnos. Forskarna anser att förändringarna är ett medfött och genetiskt styrt sätt för kroppen att reagera för att skydda individens överlevnad under förhållanden av miljöstress, men till priset av nedsatt funktion och livskvalitet.
Utvärderingen av enkäten i samband med dentalmaterialutredningen 2003 visade att 56 patienter hade fått en kroniskt trötthetssyndrom-diagnos. Det som bäst hade hjälp dem att tillfriskna var amalgamsanering och antioxidanter, medan läkemedel hade en betydligt mindre effekt (Tf-bladet nr 2, 2004). Regland och medarbetare har även visat att hos CFS-patienter var nivån av vitamin B12 i ryggmärgsvätskan patologiskt låg, även när nivån i blodet var normal.
http://www.pnas.org/content/113/37/E5472.abstract?sid=a7c30af5-3794-4a09-baa5-1098a0dfa959
http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.3109/03009749709105320
