- Dentala material
- Hälsa
- Miljö

Minst 22 ton metaller i form av implantat och tandfyllningar begravs tillsammans med askan på svenska kyrkogårdar. Slöseri med resurser och risk för miljöföroreningar säger Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund. Därtill kommer allt kvicksilver från amalgamfyllningar som förångas med risk för stora utsläpp om reningen inte fungerar.
En debatt pågår i media om riskerna med kremering. Fokus ligger på de 22 ton metallskrot folk har i kroppen i form av implantat som nya höftkulor. Allt detta smälts ner och hamnar i askan. Kvicksilver från amalgam däremot förångas och sprids i utemiljön om reningen är ofullständig.
Diskussioner pågår mellan länsstyrelsen och Ystads kommun (se länk nedan) om hur mycket kvicksilver avlidna verkligen har i munnarna. Siffror som figurerat är tre gram amalgam per person. Tandvårdsskadeförbundet menar att siffran är alltför låg och att den måste dubblas eller tredubblas. Då kommer man upp i betydligt större mängder än vad samhället i dag räknar med.
Vi ger länsstyrelsen rätt – ställ krav på kommunen att mäta mängden kvicksilver på de avlidna. Först då kan vi få reda på hur effektiv eller ineffektiv reningen är.
Till artikel i DN om krematoriernas skrothantering
Till artikeln om Ystads kommun och länsstyrelsens krav på kvicksilverrening
Till artikel i DN från 2012 om utredning, återvinning, frystorkning m.m.