Tandvårdsskadeförbundet visar att kvicksilverutsläppen från krematorier och avlidna är kraftigt underskattade. “Utsläppen i Europa av kvicksilver från kremering bör vara 5-10 gånger mer än beräknat”, säger Margaretha Molius ordförande i Tandvårdsskade-förbundet. Det innebär utsläpp av 15-30 ton kvicksilver i stället för dagens beräknade 3 ton räknat på hela Europa.
Tandvårdsskadeförbundet har i dag skickat in dessa uppgifter som kommentarer till en rapport från EU:s expertgrupp SCHER om amalgamets indirekta hälsoeffekter.
Krematorieutsläppen är endast en liten del av de totala kvicksilverutsläppen som genereras av amalgam i tandvården, men Tandvårdsskadeförbundet anser att om felen är så stora i beräkning av dessa utsläpp kan även andra källor vara kraftigt underskattade. Det skulle i så fall innebära att kvicksilverutsläppen från tandvården kan innebära risker för världens befolkning. Även de svenska beräknade utsläppen av kvicksilver från avlidna på 3 gram per genomsnittlig kremering är för låga, enligt Tandvårdsskadeförbundet. Ändå är detta värde dubbelt så högt som vad EU:s expertgrupp räknat ut.
Tandvårdsskadeförbundet baserar sina beräkningar på statistik över antalet personer som saknar egna tänder, statistik över hur många som har amalgam i äldre åldersgrupper och intervjuer med tandläkare och tandsköterskor.
- Vi har i denna undersökning haft kontakter med många inom branschen plus att vi har vägt amalgamfyllningar som tagits bort vid amalgamsanering, berättar Margaretha Molius. Det är helt enkelt så att myndigheterna har räknat fel. Även om våra framräknade siffror skulle vara bara hälften av vad vi tror är det ändå mycket mer än vad officiella siffror visar.
Enligt Tandvårdsskadeförbundet har inga tillräckligt noggranna mätningar av kvicksilverutsläppen från krematorier gjorts. Ingen har tittat i munnen på avlidna eller tagit in tandkort/tandjournaler istället har man mätt i rökgaskanaler och filter. Eftersom kvicksilver förångas fort är det möjligt att en del smiter förbi eller hamnar någon annanstans och då inte mäts, menar Tandvårdsskadeförbundet.
- Det är bekymmersamt att man inte vet vad som går in i krematorieugnarna. Det gör det faktiskt omöjligt att mäta reningsgraden, vilket flera miljö- och hälsoskyddsnämnder påpekat i sin tillsyn, säger Margaretha Molius.
