- Forskning
- Hälsa
Risken för allvarliga sjukdomar ökar då man konsumerar produkter som innehåller vissa konstgjorda sötningsmedel. Dessa kan störa blodsockret och bakteriefloran i kroppen, enligt ny forskning.
Den vetenskapliga tidskriften Cell har publicerat en studie som visar att olika sötningsmedel faktiskt kan ge biverkningar och till och med öka risken för diabetes samt andra sjukdomar.
Eran Elinav är immunolog och mikrobiomforskare vid Weizmann Institute of Science och German National Cancer Center (DKFZ). År 2014 upptäckte han och hans medarbetare att konstgjorda sötningsmedel påverkar mikroorganismerna som lever i tarmarna hos möss. Man fann även skadliga förändringar i mössens blodsocker. Därför ville teamet nu undersöka om detsamma även gällde hos människor.
För att analysera denna viktiga fråga, undersökte forskargruppen noggrant över 1 300 individer som strikt undviker konstgjorda sötningsmedel i sina dagliga liv, och identifierade sedan en grupp på 120 individer. Dessa försöksdeltagare delades in i sex grupper: Två kontrollgrupper och fyra grupper, som dagligen fick äta en ytterst liten dos på mindre än 0,25 gram av antingen aspartam, sackarin, stevia eller sukralos.
Studien visade att alla fyra av dessa konstgjorda sötningsmedel skapade betydande förändringar i tarmens mikroorganismer redan efter två veckor och därmed även i de molekyler som tarmbakterierna kan utsöndra i blodet.
Mikroorganismerna i människans tarmar är känsliga för vart och ett av de konstgjorda sötningsmedlen på olika sätt. Det kan ses som en av anledningarna att dessa sötningsmedel fungerar som föda för mikroorganismerna, vilka sedan förökar sig och då skapar obalans.
Forskarna fann också att sukralos och sackarin försämrade kroppens förmåga att omsätta glukos, vilket därmed hade en negativ effekt på deltagarnas blodsocker. En minskad glukostolerans är en faktor som i sig kan öka risken att exempelvis utveckla diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar.
För att fastslå kopplingen mellan förändringarna i tarmen och förändringarna i blodsockret så överförde forskarna mikroskopiska avföringsprover från försöksdeltagarna till möss som hade fötts upp och levt i en steril miljö.
Det framgick att blodsockret hos mössen förändrades på exakt samma sätt som hos de människor som man hade hämtat avföringen från.
Forskarna, som genomfört studien, påtalar att det behövs fler långtidsstudier för att till fullo förstå vilka konsekvenser förändringarna i tarm respektive blodsocker kan ha på vår hälsa.