- Forskning
- Hälsa
- Politik
Nerurologen och forskaren Patrick Störtebecker forskade från 1960-talet och framåt om hur bakterier sprids från tänderna och tandrötterna till hjärnan. Han visade på avlidna att infektioner snabbt spred från käkbenet till kraniet och hjärnan. Han har skrivit forskningsrapporter och flera böcker i ämnet, men hade svårt att nå fram med sin kunskap. Fortfarande vill Socialstyrelsen inte förstå riskerna med infektioner i rotfyllda tänder.
Störtebecker ansåg att man ska skilja på öppna infektionshärdar i tänder och tandrötter som kan tömas i munhålan och slutna tand/käkinfektioner.De senare ansåg han var mycket skadliga då bakterier och bakteriegifter sprider sig till kraniehålan och hjärnan genom nervbanor och det venösa blodsystemet.
Den amerikanska patogolgen Bell som var aktiv under 1900-talet ansåg att infektioner i käkbenet ofta ledde till cancer, men inte omedelbart utan med en fördröjning på ett och ett halvt till 40 år. I sådana fall är det svårt att härleda källan till cancern.
Störtebecker själv analyserade ett litet patientmaterial omfattande 20 patienter med cancer i käkarna och fann att hälften av dessa hade kronisk infektion i käkbenet intill själva cancern. Slutsatsen var att en koppling mellan infektion i käkbenet och cancer fanns hos vissa individer.
De undersökningar på avlidna som gjordes av Störtebecker och flera andra forskare i Umeå visade att när röntgenkontrastmedel sprutades in i märghålan i underkäksbenet så spred det sig till hela ansiktsskelettet och upp genom skallbasen och in i skallhålan och hjärnan.
Detsamma inträffade om röntgenkontrastmedel sprutades in i tandpulpan i en överkäkstand. Kontrastmedlet spreds snabbt till hjärnan och fyllde ut hela det venösa systemet inne i skallhålan ,det vill säga det klafflösa kraniala venösa systemet.
Samma effekt fann forskarna när röntgenkontrastmedel sprutades in i en framtand i överkäkten på levande kaniner. Röntgenkontrastmedlet spreds via det klafflösa venösa systemet till ansiktet, ögonhålorna och hjärnan. Trots de många bevisen togs inte denna forskning på allvar.
Flera decennier senare har infektioner/inflammationer i käkbenet fortfarande inte tagits på allvar i svensk odontologi. Istället för att utöka Störtebeckers försök och bättre undersöka vad som händer med bakterier i rotfyllda tänder så har Socialstyrelsen beslutat att förstahandsalternativet vid infektioner i tandroten ska vara rotfyllning och om patienten har fortsatta besvär ska rotfyllningen göras om.
Tandhälsoförbundet har en hel hemsida med information om risker med rotfyllda tänder, käkbensinfektoner och inflammationer inuti käkbenet. Eftersom rotfyllningar är så vanliga med flera hundra tusen rotfyllningar årligen så hör många nu av sig som misstänker att deras besvär består av rotfyllda tänder. En del forskare kallar det för käkbensepidemin.
Mer forskning om risker med infektioner i tandrötter och käkbenet har kommit under senare år och mängder av fallrapporter finns som visar att rotfyllda tänder, inflammationer i käkbenet med mera kan skapa allvarliga hälsoproblem. Trots det tas inte riskerna på allvar.
Se mer Tf:s hemsida om rotfyllningar
Till Störtebeckers bok om rotinfektioner och cancer (skriven 1978 och finns endast på bibliotek)
Till Johann Lechners föredrag om inflammationer i käkbenet (youtube, svensk text)
