- Hälsa
- Politik
Under de senaste åren har bristsituationen när det gäller läkemedel förvärrats. Läkemedelshandlarnas vd, Andreas Rosenlund, föreslår fem åtgärder för att öka parallellimporten av läkemedel så att bristerna skall kunna avhjälpas.
Parallellimporterade läkemedel är mediciner som importeras till Sverige från andra EU- eller EES-länder. Eftersom läkemedel säljs till olika pris i olika länder inom EES-regionen, kan en importör köpa läkemedlet i ett land där priset är lägre, och sedan sälja det i annat land till ett högre pris.
Det parallellimporterade läkemedlet har alltså samma tillverkare som det direktimporterade läkemedlet, men däremot en annan distributör. Endast läkemedel som är godkända för den svenska marknaden av Läkemedelsverket kan parallellimporteras. Kvaliteten på läkemedlet är alltså varken bättre eller sämre än på sin direktimporterade motsvarighet. De är medicinskt likvärdiga.
Själva läkemedlet kan däremot se annorlunda ut. Det kan till exempel ha en annan färg, form eller storlek. Förpackningen kan också skilja sig åt genom typ, märkning eller text.
Om ett läkemedel är parallellimporterat, skall det vara uppmärkt i FASS. Informationen finner man precis under läkemedlets produktnamn.
Läkemedelshandlarna presenterade nyligen sin branschrapport. De senaste åren har andelen parallellimporterade läkemedel minskat och 2023 stod den för 5,6 procent av den totala läkemedelsförsäljningen. År 2013 låg den på över 10 procent.
Det pågår nu en utredning om att läkemedelsbolag skall åläggas att bygga omsättningslager för att säkra tillgången på läkemedel i kristid. Där övervägs om även parallellimportörer skall tvingas bygga lager. Denna idé ifrågasätts dock av flera skäl.
Läkemedelshandlare har ingen egen produktion av läkemedel och kan inte införa extra skift eller bygga fler fabriker. De kan ej heller på annat sätt öka produktionen av läkemedel. Läkemedelshandlarna vet sällan mer än någon månad i taget vilken volym som är tillgänglig. Det nämns även att det finns en uppenbar risk för att läkemedelshandlarna väljer att prioritera andra marknader om det skulle bli ett krav på omsättningslager i Sverige.
I Finland finns krav på omsättningslager för parallellimport. Under december månad 2023 var det dock endast nio parallellimporterade läkemedel som var aktiva i systemet, vilket motsvarar 1,5 procent av de över 600 läkemedlen i det finska omsättningslagret.
Det finns en oro över ett eventuellt införande av motsvarande krav i Sverige angående parallellimporten. Risk finns då att miljontals läkemedelsförpackningar hamnar i andra länder. Under år 2023 parallellimporterades 4,8 miljoner läkemedelsförpackningar till Sverige.
Läkemedelshandlarna har förslag på fem åtgärder för att öka parallellimporten av läkemedel. Man vill justera möjligheten till bagatellsänkningar. Det förekommer att läkemedelsbolag sänker sitt pris med enstaka kronor för att på så sätt förhindra att parallellimporterade läkemedel får säljas under minst en månads tid. Dessa metoder har till och med använts vid restnoterade läkemedel.
Det kan idag dröja upp till sex månader innan Läkemedelsverket godkänt ett parallellimporterat läkemedel och ytterligare tid innan Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) fastställt ett pris. På grund av detta vill man korta handläggningstiderna.
Det behövs ett bättre samarbete mellan Läkemedelsverket, TLV och Läkemedelshandlarnas medlemsföretag så att de gemensamt kan agera för att försöka lösa en befarad eller reell bristsituation.
Vidare föreslås en mer flexibel prissättning samt vilande försäljningstillstånd enligt samma modell som den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA tillämpar. Detta skulle kunna korta tiden för att återintroducera parallellimporterade läkemedel till Sverige.
Andreas Rosenlund skriver slutligen att parallellimporten av läkemedel har sina unika förutsättningar, som myndigheter och beslutsfattare behöver ta hänsyn till. Om det görs kan vi bidra än mer till en säker läkemedelsförsörjning och till lägre priser på läkemedel.