Till Tandhälsoförbundet (Tf) ringer personer ibland för att fråga om tandläkaren verkligen har rätt när det gäller en tand som anses vara så skadad att den behöver rotfyllas eller tas bort. Upplever man själv inga besvär av tanden kan det vara klokt att få en second opinion av en annan tandläkare. Svårigheterna att bedöma om en tand är vital eller inte är stora och det finns gradskillnader.
Flera olika sätt att kontrollera om tanden lever (att pulpan är vital) finns. Det som visat sig ge bäst resultat är antingen att testa med kyla eller svaga elektriska strömmar. Av forskningsartikeln i den danska tandläkartidningen framgår att tandläkaren bör vitalitetstesta även en frisk tand samtidigt som den dåliga testas. Detta för att patienten lättare ska kunna göra jämförelser.
Det går inte att förlita sig på röntgenbilder då inte ens tredimensionella bilder alltid kan tala om hur pulpan mår. Tandläkaren kan dock via röntgenbilder se hur djupt ett kariesangrepp är och därigenom bedöma eventuell risk för pulpan. Artikelförfattarna tar också upp möjligheten av att mäta blodgenomströmningen i pulpan, men det är dyrt och används därför sällan.
Det är alltså svårt att bedöma pulpans vitalitet även för en tandläkare. För patienten är det förstås ett viktigt beslut om tanden kan lagas eller inte och om pulpan kan överleva och självläka. Döda tänder ska dock tas bort, eftersom de alltid innehåller bakterier eller andra mikroorganismer som triggar immunförsvaret.
Tandläkaren kan göra en del för att försöka rädda en tand som är på väg att dö. Dock måste delar av pulpan vara intakt. Tandläkaren kan göra felbedömningar och därför är det angeläget att patienten involveras i beslutet och kanske att ytterligare minst en tandläkare gör en bedömning om osäkerhet råder.
En del tandläkare har lågenergilaser som fungerar läkande. Kanske kan det påverka pulpan så att den vitaliseras igen. (se Tf-bladet nr 3/2022). Någon forskning som ger ordentligt stöd för detta finns inte, men det är helt ofarligt att pröva lågenergilaser. Man kan behöva hyra en sådan för att kunna använda den tillräckligt ofta.
Tandläkaren bör ta bort den karies som är på väg att etableras i pulpan. Mest skonsamt är om detta görs med tandläkarlaser (som är något helt annat än lågenergilaser). I vissa fall kan delar av pulpan tas bort och provisoriskt läggas igen. Moderna material finns som kan hjälpa dentinet att hårda och därmed skydda tanden. Efter en tid kan läkningsprocessen starta.
Det är alltså svårt både för patient och tandläkare att veta exakt vad som ska göras. Att försöka behålla en levande pulpa/tand är viktigt och det bör man sträva efter. En second opinion hos en annan tandläkare är klokt, eftersom olika bedömningar kan göras beroende på tandläkarens kunskaper och kliniska erfarenheter.
I dag får man som patient betala undersökningen vid en second opinion själv. Det är alltså inte som i sjukvården där man till och med har rätt till en second opinion vid allvarliga tillstånd. Detta är ytterligare en orsak till att tandvården borde integreras i hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd och att Patientlagen borde gälla även tandvården.
Till artikeln i Tandlægebladet (danska)
