- Forskning
- Hälsa
- Politik
Socialstyrelsen tycks ha förbjudit käkbenssjukdomar då orsakerna inte nämns i de nya riktlinjerna. Käkbenssjukdom kan orsaka kraftig smärta i käkar, upp mot ögat och örat. Tandläkare Karin Öckert skrev om problemen 2009 och sedan dess har ingenting hänt. Detta trots att forskning och beprövad erfarenhet finns.
Både forskning och beprövad erfarenhet finns som visar att infektioner i käkbenet (d.v.s. i käkbenets märg) kan orsaka kraftiga käksmärtor, ögon- och öronproblem. Ofta diagnostiseras detta som trigeminusneuralgi, vilket innebär att man har besvär från ansiktsnerven. Den förgrenar sig till båda käkarna och kan därmed påverkas av infektioner och bakteriegifter i tänder och käkben.
Benmärgsprover visar ofta bakterieinvasion, proppbildning i de små blodkärlen och död benvävnad. Öppnas käkbenet väller det ibland ut fettliknande celler som tyder på ischemisk eller död benvävnad. Ibland finns hålrum i käkbenet, vilket inte heller är normalt.
Tandläkare Karin Öckert skrev för tio år sedan om fenomen med så kallad ischemisk benvävnad eller NICO i käkbenet. Ofta syns detta i områden där visdomständer tagits bort.
Det handlar alltså om infektioner i käkbenet som påverkar den allmänna hälsan. Borttagning av rotfyllda tänder och/eller skrapning (curretage) av käkbenet för att ta bort all infekterad vävnad förbättrar ofta hälsan och en del blir helt friska (se Gottnersson). Åndå tycker Socialstyrelsens expertgrupp att detta inte ska nämnas.
Av Socialstyrelsens nya riktlinjer för tandvården framgår att åtgärder gällande käkledssmärta (E6.1-E8.1 + E21.1-E22.4) främst ska behandlas med antiinflammatoriska medel, bettskena, rörelseträning eller med glukokortikoid som ges intramuskulärt. Orsaken till käksmärtan bryr sig alltså Socialstyrelsen om och inte heller den forskning som visar kopplingar mellan käksmärta och infektioner i käkbenet.
Ingen information ges därför om att smärtan kan bero på infektioner i själva käkbenet eller på att benvävnaden dött på grund av dålig syretillförsel. Det senare kan bero på proppbildning i märgbenets små blodkärl.
Tandläkarna får inte heller veta att en del personer med kraftig käk- och ansiktssmärta blir friska eller får kraftigt minskad smärta då rotfyllda tänder tas bort och då käkbenet rensas från infektioner. Sådan behandling borde vara förstahandsalternativ vid olika former av käksmärta. Diagnos kan ställa genom analys av benmärgsprover.
Vanlig slätröntgen visar sällan att det finns infektioner i käkbenet. Tredimensionell röntgen kan dock visa infektioner och ofta med problem upp mot bihålan och eventuella hålrum.
Panoramaröntgen visar ofta förtätnader i benet, vilket kan tyda på försämrad läkning och därmed att infektioner kan finnas kvar inuti käkbenet. Få tandläkare klarar dock att se sådana tecken på röntgenbilderna. Det krävs både träning och stort intresse. Tandläkaren behöver titta på hur käkbenet ser ut inuti för att kunna ställa diagnos.
Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för tandvården verkar inte infektioner i käkbenets märg existera. Detta trots att ortopeder väl känner till detta fenomen när det gäller benmärg i andra delar av kroppen. Ortopeder rensar bort påverkad benmärg innan man gör implantat, eftersom det är väl känt att infektioner kan leda till ett misslyckat implantat. Inom tandvården finns tyvärr inte denna kunskap.
Läs Karin Öckerts artikel
Se också Lennart Gottnerssons tillfrisknande
