- Forskning
- Hälsa

Nu har käkkirurgen Fredrik Hallmer funnit att käkbenet ofta läker ihop om man avlägsnar de bakterier som finns i benet. Bakterierna visar sig komma från munhålan, men i praktiken skulle de också kunna komma från rotfyllda tänder, men det har Hallmer inte undersökt. Många som tagit bisfosfonater och är oroliga för bennekros kan nu andas ut. I den refererade studien blev de flesta smärtfria och kunde tugga normalt igen efter behandlingen.
Bisfosfonater och denosumab är läkemedel som ges till patienter med benskörhet och till patienter med bröst- och prostatacancer som spritts till skelettet. Därmed hämmas nedbrytningen av benet, men käkbenet reagerar annorlunda och där kan man istället få nekros eller förstört och dött ben.
Fredrik Hallmer, som är övertandläkare i käkkirurgi och doktorand vid Malmö universitet, har tittat på riskfaktorer.Studien är relativt liten (55 patienter). Behandlingen går ut på att tandläkaren tagit bort död benvävnad och i dessa fall har det skett genom att död benvävnad sågas ur och man syr därefter tillbaka slemhinnan. Därefter säger Fredrik Hallmer så läker det ihop och nytt ben bildas. Det innebär också att tidgare smärta försvinner.
Det Hellmert funnit i käkbenet är bakterier som normalt finns i munhålan och kan orsaka tandlossning. Bakterier från stammarna Firmicutes, Synergistetes, Actinobakteria, Spirochaetes och Fusobacteria har hittats i käkben som dött på grund av medicinering med bisfosfonater.
Även i rotfyllda tänder kan bakterier av detta slag finnas, vilket också leder till nekros i käkbenet. Det är därför tandläkarna noga måste rensa käkbenet efter att rotfyllda tänder tagits bort. Om så inte sker kan bakterierna fortsätta att försämra benet med smärta och många olika symtom.
Fredrik Hallmer menar alltså att det är tandlossningssjukom i kombination med läkemedel som leder till bennekros. Det innebär att käkbensnekrosen är behandlingsbar och det har han nu visat på ett begränsat antal patienter. Han fann också att diabetes ökar risken för käkbensnekros. Därför anser han att vid all form av medicinering som riskerar bryta ner käkbenet ska bakterierna i tandköttsfickorna samtidigt behandlas.
Tandvårdsskadeförbundet välkomnar denna forskning då vi hittills inte kunna ge några förslag på åtgärder till dem med eller med risk för käkbensnekros inducerad av läkemedel. Det finns också anledning för Hellmert att titta även på bakterier från rotfyllda tänder. Sådana bakterier kan förstås också spridas i ett poröst käkben.
Till Dental24 där forskningen sammanfattas
Till forskningsrapport om mikroflora och osteoporos
Till forskningsrapport om behandling av käkbensnekros