- Hälsa
- Politik
Socialstyrelsen uppmanar regionerna att öka antalet intensivvårdsplatser. Målet är 20 procent tomma Iva-platserna för att man ska kunna klara en plötslig belastningstopp. Detta mål uppnås inte idag. Både civila sjukhus och militären har minskat sin beredskap under många år.
Man kan undra om Sverige skulle klara en allvarlig terrorhandling eller en allvarlig trafikolycka med många passagerare som behöver avancerad vård. Idag konkurrerar influensa- och covid-19-patienter om landets 477 disponibla Iva-platser. Av dessa är redan 393 belagda, men för närvarande är endast 91 av platserna upptagna av covid-19 patienter.
Sverige är bland de europeiska länder som har lägst antal intensivvårdsplatser per invånare, det vill säga 5,8 per 100 000 invånare. Inte ens hälften av den kapacitet som exempelvis det hårt covid-19 drabbade Italien har. Antalet respiratorer är ett mått på hur väl ett land är rustat för att behandla intensivvårdspatienter.
Svensk intensivvård har kraftigt rustats ned, enligt den statistik som Svenska Dagbladet redovisade 2020. Det framgår att det 1993 fanns 4 300 respiratorer i Sverige, varav 900 inom militären och 2 100 extra i olika förråd. Tjugofem år senare, 2018, fanns bara runt 570, varav 40 inom militären och noll i förråd. Nu 2021 finns alltså 477 Iva-platser i svensk sjukvård.
Socialstyrelsen för nu samtal med Sveriges kommuner och regioner för att öka antalet Iva-platser i framtiden.
– Vi har den senaste dryga veckan arbetat intensivt gentemot Sveriges Kommuner och regioner, regionerna och intensivvården, med anledningen av att den nationellt tillgängliga kapaciteten i intensivvården har varit lägre än vi anser att den bör vara, berättar en tjänsteman vid Socialstyrelsen.
Anledning finns också att fråga sig hur många som hade kunnat räddas av dem som hittills avlidit i covid-19 om kapaciteten inom Iva varit större. Vissa områden i samhället kan behöva ha överkapacitet för att snabbt kunna agera i en katastrofsituation. Intensivvården är ett av dessa.
