Inflammerat käkben - sök hjälp i Tyskland

Patienter i behov av att rensa käkbenet från inflammerad eller infekterad vävnad kan i dag inte hitta svenska tandläkare villiga att göra sådana operationer. Symtomen kan vara extrem käkvärk som kommer och går, onormal trötthet, värk och allergier. Forskning från både USA, Tyskland och länder utanför Europa visar tydligt att sådana inflammationer kan orsaka mängder av symtom. Diagnostik görs lämpligen med CaviTAU (ultraljud).  Patienter kan söka hjälp i Tyskland, men får sannolikt betala ingreppet själva.

Inflammationer inuti käkbenet är svåra att upptäcka med normala röntgenmetoder. Ibland syns de som hålrum eller förtätnader med tre- eller tvådimensionell röntgen. Bästa sättet att upptäcka problem inuti käkbenet är dock med ultraljudsapparaten CaviTAU. För att få en sådan undersökning måste man åka till Tyskland där flera tandläkare har sådan utrustning. Även i USA är denna apparat numera godkänd för diagnostik.

Det är svårt att hitta svenska tandläkare villiga att operera bort inflammerad vävnad inuti käkbenet. Detta efter att Irene Brednert Jonssons legitimation på felaktiga grunder återkallades. Hennes skicklighet gällande käkbensproblematik är unik och fortfarande kan hon ge konsultationer som terapeut. Men då måste man ta med röntgenbilder från annan tandläkare.

Operationer får man åka till Tyskland eller Österrike för att göra. (Se mer Johann Lechners föredrag.) I Österrike finns den svensktalande tandläkaren Stellan Bergert, som inte längre är kvar i Sverige då han upplevde risk för att bli avlegitimerad.

Inflammationer inuti käkbenet kan uppstå där en kind- eller visdomstand tidigare tagits bort. Anledningen är att infekterad vävnad inte rensats bort ordentligt. Vävnaden reagerar och det blir som ett hålrum i käkbenet som fyllts med fettliknande vävnad. Signalsubstanser bildas som berättar för kroppen att en inflammation finns, men inte alltid var den finns. Immunsystemet sätter igång och som patient kan man få värk i käken, men också problem i andra delar av kroppen.

Sådana inflammationer kallas för NICO, CIBD eller FDOJ.  Det handlar om syrefattig och död vävnad som genomgår patologiska förändringar och därmed leder till allvarliga besvär för patienten. Den påverkade vävnaden inuti käkbenet måste opereras bort, vilket man gör genom att borra upp ett hål i det yttre käkbenet. för att komma åt inflammationen. 

Orsaken kan vara en bakterieinfektion t.ex. om tanden varit rotfylld, fragment av rötter, amalgam etc som lämnats kvar i käkbenet. Så småningom bildas fettrik vävnad som normalt inte innehåller bakterier. Det beskrivs som en fettrik kycklingsoppa som väller ut då tandläkaren öppnar käkbenet.

Ofta gör dessa inflammationer inte ont och därför kallas de ibland för tysta inflammationer, men de kan ge upphov till problem i ansiktsnerven med smärta upp mot örat och ögat om t.ex. inflammationen trycker mot nerven. 

Bedövningsmedel med adrenalin kan också orsaka inflammationer. Anledningen är att blodkärlen drar ihop sig av adrenalin och därmed hindrar en ordentlig blödning. Om mycket blod forsar ut ur såret kommer även bakterier, svampar och andra mikroorganismer att sköljas ut. Tandläkare Hal Huggins gjorde försök som visade att blödningen behövde fortgå i fem minuter för alla bakterier skulle hinna sköljas ut.  

Tyvärr kan inflammationen breda ut sig till intilliggande tänder som därmed också kan orsaka besvär. Viktigt är att tandläkaren tar bort all inflammerad vävnad annars kan besvären återkomma. Tandläkaren kan till och med behöva borra bort angripen benvävnad. Själva det yttre höljet av käkbenet är mycket hårt och finns kvar. Det är alltså bara själva benmärgen som skrapas eller borras bort. Om området är ordentligt rent kan nytt ben att växa till och fylla upp käkbenet. 

För att få bakteriefritt efter extraktion förordar Tandhälsoförbundet att tandläkaren dels sköljer ordentligt med saltlösning och dels använder ozongas eller ozonerat vatten för att döda eventuella återstående bakterier. Få svenska tandläkare använder ozon, trots att det effektivt dödar bakterier och till och med kan användas för att ta bort karies. Tandläkarlaser kan också användas för att ta död på bakterierna.

Det är också bra om tandläkaren kan göra ett membran av patientens eget blod (PRF-A) som läggs in i såret. Dels innehåller PRF:en vita blodkroppar som känner igen eventuella bakterier och därför tar död på dem och dels innehåller det tillväxtfaktor som påskyndar läkningen. 

Till Johann Lechners föredrag om FDJO.
Se mer om käkbensproblem här 
Till information på hemsidan Natural Dentistry Center i USA