- Forskning
- Hälsa
I en forskningsrapport från 2008 finns redovisat hur en man blev av med kraftiga och återkommande käksmärtor efter att infektioner i käkbenet opererats bort. Av artikeln framgår hur knepigt det är med diagnosen och att smärtan kan återkomma och kanske från andra delar av käken. Tandläkare i Sverige har bristfälliga kunskaper och många patienter går därför omkring med smärta helt i onödan.
Allvarligt är att få svenska tandläkare vågar ta bort infekterade rotfyllda tänder eller vågar rensa käkbenet från infektioner. Infektioner uppstår i rotfyllda tänder eller i området där tidigare visdomständer suttit. Infektionen kan sprida sig till käkbenet och dess märg och ge upphov till mycket svåra smärtor och ofta benämns de som nervsmärtor.
Socialstyrelsen rekommenderar rotfyllning om man får infektion i en tand och om den också blir infekterad ska rotfyllningen göras om. I dag finns det varken evidens för att rotfylla tänder eller för omgörning av dem. Alltför ofta leder detta handhavande till svårartade infektioner i käkbenet, vilket kan orsaka kraftig käksmärta, utmattning med mera.
Sedan 1990-talet har professor emeritus Jerry Bouguot analyserat biopsier av käkbensmärgen och funnit allvarliga problem hos många som under lång tid haft allvarliga och återkommande ansiktssmärtor. Han och en forskarkollega är mycket öppna i sin artikel om svårigheterna att diagnostisera käkbenssmärta och käkbensnekros.
Patienten som beskrivs i forskningsrapporten hade många olika besvär på grund av infektion i käken, men hade ändå inte fått något hjälp från vården. Det här är det typiska scenariot och många tvingas gå omkring med allvarliga och funktionshindrande symtom i form av smärtor och orkeslöshet under många år eller årtioenden. Av forskningsrapportern framgår också att käkbensinfektioner kan vara mycket svåra att diagnostisera för vanliga tandläkare och läkare.
Några få experter på käkbensinfektioner finns i världen. Professor Bouquot från USA är en och doktor Lechner från Tysland är en annan. En av få svenska experter är Irene Brednert Jonsson, som IVO nu begär att HSAN ska återkalla legitimationen för. Det är alltså inte tillåtet i Sverige att hjälpa människor med kronisk smärta från käken att bli bra.
Av redovisad fallrapport framgår att patienten dels blev opererad och dels fick stora mängder antibiotika för att häva besvären i käkbenet. Efter omkring nio månader återkom smärtan och då antibiotika sattes in försvann smärtan igen. Tyvärr återkom smärta från käkområdet igen och nya operationer planerades för att befria patienten från bakterier och andra mikroorganismer som orsakat inflammationen.
Svenska tandläkare kan ha erfarenhet av att operation och borttagande av infektioner i käkbenet inte hjälpt utan smärtan har återkommit. Professor Bouquot och tandläkare Brednert Jonsson anser dock att tandläkaren i dessa fall varit alltför försiktig i bortskrapning av infektionen och att det då finns kvar bakterier som blommar upp på nytt efter en tid.
Det gäller alltså för tandläkaren att ta bort all infekterad och fettrik vävnad för att operationen ska lyckas på lång sikt. Kunskaperna om infektioner i käkbenet är bristfälliga rent allmänt och det är därför angeläget att mer forskning utförs och att svenska forskare utvärderar Irene Brednert Jonssons behandling av patienter med svåra smärtor. Detta istället för att återkalla legitimationen, vilket är det ärende som nu ligger hos Hälso- och sjukvårdsnämnden.
