- Forskning
- Hälsa
Sällan tas tillräckligt med hänsyn till individuella skillnader i hälso- och sjukvården. De som avviker från normen tas därför inte på allvar. Forskning visar dock att stora individuella variationer finns när det gäller bland annat förekomst av fett, blodsocker och insulin efter en måltid. Därför är det vanskligt att utgå från medelvärden, vilket man vanligen gör när det gäller kostrekommendationer, mediciner och mycket mer.
Kosten har stor betydelse för hälsan liksom belastning av tungmetaller och andra gifter. Dock finns stora individuella skillnader för vilken kost som är bra för den enskilda individen liksom stora skillnader när det gäller hantering av tungmetaller med mera.
Nu har forskare undersökt nivåerna av fett, blodsocker och insulin i blodet efter en måltid. Dessa variabler följdes upp för tusen personer under två veckor då dessa intog de måltider forskarna komponerat. Därtill kartlades tarmfloran, generna, andelen fysisk aktivitet och sömn.
Resultaten visar att varje individ reagerar likartat på födointaget, men att det är olika mellan individer. I den undersökta gruppen fanns både tvåäggs- och enäggstvillingar. Även enäggstvillingarna reagerade olika för kosten och därmed drog forskarna slutsatsen att det inte bara är ärftliga faktorer som påverkar hur födan tas upp och hur kroppen reagerar på den.
Viktigaste faktorn var tarmfloran, men även måttet av fysisk aktivitet, sömn, fasteperioder och dygnsrytm påverkade halten fett, blodsocker och insulin. Kroppen påverkades också av vilken tid på dygnet som måltiden intogs och sedan tidigare vet man att även stress har stor betydelse.
Detta är kanske inget nytt, men generna eller folks ärftliga anlag tycks komma längre ner i betydelse än vad man tidigare trott. Resultaten antyder att man bör lägga stor vikt vid de individuella skillnaderna och att kostomläggning för att minska sjukdomar bör ges på individuell nivå. Det är alltså ekstremt komplicerat hur bra eller dåligt kroppen reagerar på olika dieter.
Tandhälsoförbundet (Tf) har erfarenhet av individuella skilnader i reaktion på dentala matererial och framför allt metaller. En del kan tåla att ha amalgamfyllningar eller titanimplantat hela livet, medan andra snabbt försämrar hälsan. Det finns anledning tro att det handlar om gener, men den nya studien pekar faktiskt på tarmflorans betydelse.
Det finns därför anledning att fundera över kosten och hur man bäst främjar en bra tarmflora plus vilka tillskott av bra tarmbakterier som behövs. Hälso- och sjukvården måste också börja undersöka individuella skillnader och därmed lyssna mer på patienterna än vad som är fallet i dag.
Se mer forskning.no (norska)
Till forskningsartikeln (engelska)
