Implantat av metaller riskabla

Titan och andra metallegeringar har använts som implantat under flera decennier och i vården uppfattar man att de fungerar bra. Det finns ändå en del orosmoment och bland annat gäller det att joner från metallerna frigörs, att en del blir allergiska mot materialen, att biofilm bildas på implantaten och att galvaniska strömmar kan uppstå om även andra metaller finns. 

Forskning visar att metaller i olika implantat kan orsaka problem. För att minska risken för besvär kan man använda andra material än metaller. Gällande käkimplantat kan exempelvis det keramiska materialet Zirkonia användas.

Klokt är också att kontrollera om man är allergisk mot något av de ämnen som ingår i metallegeringen. Titan är exempelvis aldrig helt rent utan består av 1-5 procent av andra metaller. Det kan också finnas föreningar av exempelvis nickel på metalliska implantat som inte deklareras.

Allergi kan dock uppstå när som helst och därför är ett allergitest inte en garanti för att man senare kan få problem. Hudtester, som är vanligast i svensk sjukvård, visar inga reaktioner för titan och därför kan man vara känsliga mot detta material trots negativ test.

Bäst är att göra ett Melisa-test (se mer melisa.org), men det ges normalt inte inom ramen för svensk hälso- och sjukvård. Kostnaden får man därför oftast stå för själv och då handlar det om minst 5000 kr beroende på hur många metaller man är intresserad av.

Implantat i käkbenet har fördelen att de fortsatt utövar tryck mot tandbenet och därmed stimulerar tillväxten. Har man ingenting där kan själva käkbenet förtvina och minska i volym, vilket varken är bra för möjligheten att sätta in implantat eller möjligheten att använda proteser. Men det gäller alltså att välja bra material för att inte öka risken för komplikationer.

Om man tänker använda titanimplantat är det viktigt att man inte har andra metaller i tänderna, eftersom det då kan uppstå galvaniska stömmar mellan metallerna, vilket innebär att metalljoner frigörs och vandrar ut i vävnaderna. En del personer kan tåla sina titanimplantat efter att andra metaller tagits bort.

Väsentligt är också att inga metaller används i kronor och broar som sätts på implantaten. Så kallade MK-kronor består av ett metallskelett på vilket keramik är fastbränt. Dessa kronor eller broar kan se ut som om de består av enbart keramik, men ör det alltså inte. Se alltid till att få helkeramiska kronor och broar och särskilt gäller det för dem med titanimplantat.

Flera olika metaller kan således skapa strömmar mellan metallerna. Läs t ex om Britta på hemsidans flik "Min historia".

Se också forskningsartikel från 2019 som ger en bra beskrivning av riskerna med implantat av metall (engelska)