- Hälsa
IAOMT:s (International Academy of Oral Medicin & Toxicology) svenska gren har årligen en konferens i Skövde med föredrag, diskussioner och organisationens årsmöte. Årets föreläsningar handlade om tarmfloran, medicinsk geologi och funktionsmedicin.
Nedan finns kort information om de olika föredragen:
Robert Ceasar verksam som forskare vid Göteborgs universitet berättade om tarmfloran och vikten av ett bra mikrobiom.
- Tarmfloran beror mycket på geografiskt område och livsstil, berättade Robert Ceasar. Han anser att man inte kan märka skillnader i tarmfloran hos 1-åringar beroende på om de fötts vaginalt eller med kejsarsnitt. Däremot kan försämringar i immunförsvaret ses hos barn som fötts med kejsarsnitt, vilket tyder på någon form av försämrat mikrobiom.
Antibiotika förstör hela tarmfloran och den kritiska fasen uppträder då tarmfloran ska byggas upp på nytt. I värsta fall etableras en felaktig bakterieflora, vilket kan leda till försämrad hälsa.
Robert Ceasar berättade att olika delar av magtarmkanalen har olika funktioner och miljöer. Magsäcken är sur (kring pH 2) för att bryta ner proteiner. Tolvfingertarmen har ett pH på 5,5-7 och där finns också mängder av gallsalter. När man sedan kommer till övre delen av tunntarmen har den pH 6,5-7. Tjocktarmen innehåller flest bakterier, saknar syre vilket gör att kvarvarande organiskt material genomgår fermentering eller jäsning.
- Den normala tarmfloran kalibrerar immunförsvaret, berättar Robert Ceasar. Därför är tarmens bakterier och andra mikroorganismer så viktiga för immunförsvaret. Förändrad tarmflora har effekt på många sjukdomar och därför jobbar forskarna för att hitta bakterier med specifika effekter.
Ulf Lindh forskare vid Uppsala Universitet berättade om medicinsk geologi, vilket är ett relativt nytt forskningsfält som undersöker den naturliga miljöns påverkan på djurs och människors hälsa.
Exempelvis kan det gälla effekter av vulkanutbrott. Ett enda utbrott släpper ut mängder av metaller som nickel, koppar, kadmium, kvicksilver och bly. En del av detta i partikelform och nedfallet sker antingen lokalt eller globalt.
Biogeokemiska karteringar har SGU gjort i stor skala av bäckvattenväxter. Att kontrollera dessa mätvärden kan vara intressant.
Ulf Lindh berättade att den så kallade älgsjukan, bland annat i Halland, troligen berodde på för höga molybdenhalter.
- En anledning kan ha varit försurningen som leder till ökad rörlighet av molybden i marken.
Andra exempel är Keshansjukan som orsakade dvärgväxt på grund av selenbrist, vilket i sin tur kopplades till jodbrist. Endemisk struma är frekvent i områden med låga jodhalter.
Mer om medicinsk geologi finns i boken ”Essential of Medical Geology”.
Peter Martin läkare och specialist i funktionsmedicin berättade att han själv gick in i väggen som läkare, vilket helt ändrade hans sätt att arbeta. Nu ser han människan som en helhet och arbetar med helt andra redskap än tidigare.
En vän berättade om LCHF-dieten för Peter Martin och han testade. Efter två veckor hade ISB-magen lugnat sig, han minskade i vikt och ledvärken försvann. På kort tid kunde han gå upp från halvtid till heltid i jobbet som läkare.
- Jag tänkte, säger han, att någon glömde att berätta något viktigt för mig under in läkarutbildning. Han fick kunskap om funktionsmedicin och åkte till USA för att utbilda sig och nu har han öppnat en mottagning i Göteborg. De allra flesta i hans bekantskapskrets är positiva till hans nya inriktning.
- Skeptikerna tillhör i allmänhet den legitimerade sjukvårdspersonalen. De jobbar främst för att trycka ned symtomen efter devisen ”One ill – one pill”, säger han. Dessa personer är sjukdomsorienterade och det är i allmänhet doktorn som bestämmer medan funktionsmedicinen är mer hälsoorienterad och sätter patienten i centrum.
Funktionsmedicinen handlar mycket om biokemisk individualitet. Vid första besöket avsätts 75 minuter för patienten plus arbetstid för att gå igenom ett omfattande frågeformuläret. Detta för att vara väl förberedd vid den första patientkontakten.
Många patienter tar prover till en kostnad av 15 000 till 20 000 kr. Vid första återbesöket avsätts 75 minuter för att gå igenom alla provresultaten och därefter omfattar återbesök 40 minuter per gång.
En funktionsmedicinsk läkare kan således inte alls ta emot lika många patienter som en läkare gör i vanliga vården.
Trots kostnaderna för läkartid och provtagning har Peter Martin tidboken fullbokad och har han svårt att hinna med nya patienter. Han hoppas dock att fler läkare ska utbilda sig i funktionsmedicin och berättar att i USA sker en enorm tillväxt inom denna sektor.
