Så gott som alla äldre har egna tänder kvar långt upp i åren, vilket påverkar livsmiljön på flera positiva sätt. Men det ställer också höga krav på tandvården och att omsorgspersonal verkligen kan hjälpa äldre med tandborstning och annan munhälsohygien. Att det behövs fler tandläkare beror mycket på äldres förbättrade tandhälsa.
På 1980-talet hade bara 60 procent av dem som fyllt 75 år egna tänder kvar. I dag saknar bara några få procent egna tänder. Det innebär förbättrad tuggförmåga och har säkert också viktiga sociala aspekter. Implantat hos äldre har också ökat.
Endast 3,7 procent av 80-89-åringar saknar nu helt egna tänder och vid 80 års ålder hade hälften 24 kvarvarande egna tänder, vilket är två mer än för tio år sedan. Tandhälsan hos äldre har alltså förbättrats i snabb takt de senaste årtiondena.
Av en undersökning som jämförde antal tänder hos 75-åringar mellan 2007 och 2017 framgår att tandlöshet i båda käkarna var 7,8 procent 2007, men bara 2,3 procent 2017.
– Det är en väldigt låg siffra jämfört med många andra länder. Vi har ändå kommit långt i Sverige när tandlöshet är så ovanligt även i den här åldersgruppen, säger Ann-Katrin Johansson som är en av forskningsartikelns författare.
Den snabbt förbättrade tandhälsan ställer också helt andra krav på tandvården än tidigare. Fler tandläkare behövs och äldreomsorgen måste ta ett betydligt större ansvar för tandborstning än tidigare. För dem som är mest sjuka finns numera möjlighet till hemtandvård.
Till Socialstyrelsens uppföljning av tandvården 2023
Se också Tandläkartidningens sammanfattning av 2023 års tandvårdsstatistik
Se också artikel i Tandläkartidningen om jämförelse 75-åringar mellan 2007 och 2017