- Forskning
- Hälsa
Många naturprodukter med flertusenårig användning i folkmedicinen har i nyare forskning visat sig ha just de effekter som traditionen angav och även skyddande effekter mot nyare exponeringar som kvicksilver. Gurkmeja hör till denna typ av naturmediciner och framför allt en huvudkomponent, curcumin, har tilldragit sig allt större intresse från nutida forskare. I en ny studie har kinesiska forskare undersökt skyddseffekten av curcumin vid exponering av råttor för olika doser kvicksilver.
Metallen gavs via injektion i bukhålan och curcumin insprutades under huden, något som inte direkt återspeglar mänskliga exponeringar men ger en indikation på vilka processer i kroppen som påverkas. Exponering för kvicksilver från amalgam pågår oftast under en stor del av livet och skadorna ackumulerar och kan i slutändan ge samma cellskador som de kortvariga djurförsöken med högre exponeringar.
Djuren exponerades för kvicksilver under tre dagar för 0,6, 1,2 och 2,4 mg/kg kroppsvikt (lägsta dos cirka 100 mikrogram per djur) intraperitonealt (i bukhålan) och förbehandling med curcumin, 100 mg/kg, skedde med subcutan injektion. Man undersökte vilka effekter de olika kvicksilverdoserna hade på levern och i vilken grad förbehandling med curcumin motverkade effekterna.
Enbart kvicksilver orsakade dosberoende leverskador, ökad nivå av syreradikaler och malondialdehyd (oxidationsprodukt av fetter), ökad celldöd och skador samt minskade nivåer av antioxidantenzymerna superoxid dismutas och glutationperoxidas.
Kvicksilver stimulerade aktiviteten av Nrf2, nuclear antioxidant response factor, en central mekanism i försvaret mot oxidativ stress som i sin tur aktiverar andra försvarsmekanismer som ökad bildning av glutation.
Förbehandling med curcumin påverkade inte upplagringen och nivåerna av kvicksilver i levern, men förhindrade delvis cellskadorna, mätta som läckage av LDH, laktat dehydrogenas och alanin transaminas, minskade bildningen av syreradikaler och celldöd och nära eliminerade bildningen av malondialdehyd. Aktiviteten av antioxidantenzymerna superoxid dismutas och glutation peroxidas återställdes delvis.
Problemet med curcumin eller ursprungsprodukten gurkmeja är det dåliga upptaget. I försöket ovan var ämnet löst i dimetylsulfoxid, DMSO, men nedsvalt curcumin tas upp i liten grad. Det pågår en hel del forskning för att modifiera curcumin till ett mer lättabsorberat ämne. Köper man gurkmeja-pulver kan man öka absorptionen genom att lösa det i vatten tillsammans med lecitin och ultraljudsbehandla till en homogen lösning. Det kan även vara effektivt att lösa gurkmejan i mjölk eller grädde men det finns inga studier ännu som visar om detta är effektivt. Den ursprungliga produkten, gurkmeja, innehåller många fler ämnen än curcumin som kan ha ytterligare skyddande och medicinska effekter.
http://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/0960327116677355
