Tandläkartidningen refererar en studie som gjorts om tandhygienisternas arbete. Forskarna konstaterar efter att ha intervjuat tandhygienister att kvaliteten på den parodontala vården behöver förbättras och första steget bör vara att tandhygienisterna börjar reflektera över sitt eget arbetssätt.
Undersökningen som bygger på intervjuer med 18 tandhygienister drar slutsatsen att det inte alltid är evidensbaserade metoder som används. När man kommer ut i yrkeslivet finns många hinder för att göra både det man lärt sig under utbildningen och för att hänga med på ny forskning.
- Det vi fann i vår undersökning är att de intervjuade tandhygienisterna resonerar så här: ’Jag vet hur det ska göras och jag tycker att det är bra, men det är inte riktigt så jag jobbar i vardagen’ ”, säger Anna Liss, doktorand vid institutionen för odontologi vid Sahlgrenska akademin och också legitimerad tandhygienist vid folktandvårdens specialistklinik för parodontologi i Göteborg.
Hon menar att resultaten i studien talar för att kvaliteten på den parodontala vården som erbjuds behöver förbättras med åtgärder på det individuella, professionella och organisatoriska planet, och det första steget är att börja reflektera över hur man egentligen gör. Forskarna anser det viktigt att personalen funderar över vad de gör och varför. Det är också angeläget att de hänger med i kunskapsutvecklingen.
Tandhälsoförbundet får då och då klagomål på tandhygienister som anses ha varit för hårdhänta och skapat inflammationer i tandköttet. Vad som är riktigt i det enskilda fallet är svårt att avgöra, men det är viktigt att man som patient säger stopp om det inte känns bra med hygienistens arbete.
När det gäller kariesförebyggande arbete finns ingen evidens för att gå årligen till en tandhygienist. Men har man början till tandlossning kanske situationen ser annorlunda ut och detsamma gäller om man har broar och implantat som är svåra att göra rena själv. Som alltid är det viktigt att ta individuella hänsyn både varför, hur och när man går till tandhygienisten.
