- Dentala material
- Hälsa
- Miljö
- Politik
Världens länder har enats om en global utfasning av dentalt amalgam till år 2034. Beslutet, som togs vid Minamata-konventionens möte i Genève, markerar en historisk seger för hälsa och miljö.
Vid Minamata-konventionens sjätte förhandlingsmöte (COP-6) i Genève har världens länder enats om att fasa ut allt dentalt amalgam senast år 2034. Beslutet innebär att användningen av kvicksilver i tandvården skall upphöra globalt.
– Dagens beslut är ett viktigt steg mot att minska de globala utsläppen av kvicksilver och stärka skyddet för både människors hälsa och miljön. Det är särskilt glädjande att länder som tidigare varit motståndare nu ser fördelarna med en utfasning av det farliga kvicksilvret, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
Även socialminister Jakob Forssmed betonar beslutets betydelse för folkhälsan:
– Det här är ett stort framsteg för munhälsan och hälsan rent allmänt globalt. I Sverige har det gått mer än tio år sedan amalgam förbjöds, och vi har endast positiva erfarenheter. Vi delar gärna med oss av våra lärdomar till andra länder.
Amalgam är en av världens största källor till kvicksilverutsläpp. En tandfyllning i amalgam består till ungefär hälften av kvicksilver – ett av de farligaste miljögifterna som finns. Kvicksilver kan inte brytas ned utan lagras i mark, vatten och levande organismer, där det med tiden omvandlas till metylkvicksilver, en särskilt giftig form som tas upp av fisk och däggdjur.
Sverige införde ett nationellt förbud mot dentalt amalgam år 2009 och har sedan dess varit drivande inom Minamata-konventionen för att nå ett globalt stopp.
Förslaget om en global utfasning har funnits på agendan sedan konventionen antogs 2013. Den afrikanska gruppen lade 2021 fram ett konkret förslag om förbud, och vid årets möte i Genève antogs beslutet enhälligt.
Målet är att all tillverkning och användning av amalgam i tandvården skall upphöra efter 2034, med gradvisa steg för att säkerställa övergången till säkrare material.
Kvicksilverångorna från amalgamfyllningar kan påverka hjärnan och det centrala nervsystemet. Barn och foster är särskilt känsliga, och den mest sårbara perioden är under graviditeten när nervsystemet utvecklas.
Livsmedelsverket påminner därför om att gravida och ammande bör begränsa intaget av rovfiskar som abborre, gädda och gös till ett par gånger per år, då dessa arter kan innehålla höga halter metylkvicksilver.
För Tandhälsoförbundet är beslutet i Genève ett välkommet och viktigt framsteg. Förbundet har i årtionden verkat för att uppmärksamma de hälsorisker som kvicksilver innebär, och för att stödja patienter som drabbats av amalgamrelaterade besvär.
Det globala förbudet innebär att den resa som började i Sverige för över ett decennium sedan nu får global räckvidd. Vägen mot en kvicksilverfri tandvård handlar inte bara om material – utan om respekt för människors hälsa, miljön och kommande generationer.
Global utfasning av kvicksilver inom tandvården (Regeringskansliet)
