- Hälsa
- Politik
Riksrevisionen har granskat det fria vårdvalet och hur det påverkat sjukvården. Slutsatsen är att patienter med störst vårdbehov trängs undan till förmån för dem med mindre behov. Anledningen är att vårdvalsalternativ och ersättningar utformas av respektive landsting/region. Därmed har olikheterna över landet ökat istället för minskat. Riksrevisionens förslag är att regeringen förenklar ersättningssystemet och styr vården mot etiska principer.
Riksrevisionens granskning har utgått från hälso- och sjukvårdens övergripande mål att alla ska ha god hälsa och vård på lika villkor över hela landet. Den som har störst behov av vård ska få företräde. Fler vårdcentraler finns nu och besöksfrekvensen har ökat. Men de vårdtunga patienterna har trängts tillbaka, vårdkostnaderna har ökat och skillnaderna över landet är större än tidigare.
Vårdmarknaderna är inte traditionella marknader där säljare och köpare möts, skriver Riksrevisorn i rapporten. De är marknader med tre parter ? en producent (vårdgivaren) som säljer en tjänst, en kund (patienten) som konsumerar tjänsten och samhället (skattebetalarna) som betalar.
Ersättningen till vårdgivaren kopplas i flera landsting/regioner till diagnos och därför kan patienter få irrelevanta diagnoser som medför felaktig behandling. Detta kan i sin tur påverka värdet av
journalföringen och minska journalernas värde.
Tandvårdsskadeförbundets medlemmar har alltid varit en undanskuffad grupp och med det nya vårdvalet kan situationen ha försämrats. Vissa landsting har struntat i att följa principen om vårdval och exempelvis i Västra Götalandsregionen godkänns inte intyg från läkare utanför landstinget vid ansökan om amalgamsanering enligt tandvårdsförordningens 7§, trots att patienten gått hos läkaren under mycket lång tid. Hur kan det komma sig i vårdvalstider?
