- Forskning
- Hälsa
Forskningen är tydlig när det gäller traditionellt snus: tandköttet kan ta skada och dra sig tillbaka över tid. Samtidigt ökar användningen av vitt snus snabbt, trots att kunskapen om dess långsiktiga effekter på munhälsan fortfarande är begränsad.
Snus har länge marknadsförts som ett mindre skadligt alternativ till rökning. Men att något är mindre skadligt än cigaretter betyder inte att det är riskfritt. I en ny forskningsöversikt har forskare granskat 26 europeiska studier om svenskt snus och dess påverkan på munhälsan.
Resultaten visar att det finns ett samlat vetenskapligt stöd för att snus kan orsaka lokala skador på tandköttet, särskilt där snuset placeras. Flera studier visar att tandköttet kan dra sig tillbaka över tid, något som kan leda till att tandhalsar blottas och att tänderna blir känsligare.
– När vi väger samman forskningen ser vi att snus påverkar tandköttet lokalt, säger Mats Jontell, professor emeritus i oral medicin och patologi vid Göteborgs universitet.
Forskarna menar att det inte bara handlar om att snuset ligger an mot tandköttet och skapar ett mekaniskt tryck. Det verkar också finnas en inflammatorisk reaktion i vävnaden som kan bidra till att tandköttet gradvis drar sig tillbaka.
Samtidigt fann forskarna inget tydligt stöd för att snus skulle orsaka den typ av avancerad tandlossningssjukdom där tänder successivt förlorar sitt fäste i käkbenet.
När det gäller karies är forskningsläget mindre tydligt. Vissa studier har funnit fler lagade eller kariesskadade tänder hos personer som snusar, medan andra inte har kunnat påvisa någon skillnad jämfört med personer som inte använder snus. Forskarna drar därför slutsatsen att det i dagsläget inte går att fastställa att traditionellt snus i sig ökar risken för karies.
Ett område som väcker särskild uppmärksamhet är användningen av snus under graviditet. En av de större studierna i forskningsöversikten visar att barn till kvinnor som använde traditionellt snus under graviditeten hade en tendens till ökad risk att födas med gomspalt jämfört med barn till kvinnor som inte använde snus. Intressant nog sågs ingen förhöjd risk hos kvinnor som hade slutat snusa före inskrivningen på mödravården.
– Även om det handlar om en riskökning och inte ett bevis för orsak, är det en signal som är viktig ur folkhälsoperspektiv, säger Maria Bankvall, universitetslektor i odontologi vid Hälsohögskolan i Jönköping.
För Tandhälsoförbundet är budskapet tydligt: att använda snus under graviditet kan aldrig betraktas som riskfritt. Förbundet avråder från både traditionellt snus och vitt snus, särskilt under graviditeten.
De tobaksfria nikotinpåsarna, ofta kallade vitt snus, har på kort tid blivit mycket populära. Under 2024 utgjorde de cirka 40 procent av all snusförsäljning i Sverige. Trots den snabba ökningen är kunskapen om produkternas långsiktiga effekter fortfarande begränsad.
Forskarna bakom översikten beskriver detta som en tydlig kunskapslucka. Det finns ännu få studier som undersökt hur vitt snus påverkar tandkött, munslemhinna och munhälsa över längre tid.
De preliminära studier som finns tyder dock på att vitt snus kan ge upphov till andra typer av förändringar i munslemhinnan än de som tidigare har observerats vid användning av traditionellt snus.
Forskarna betonar att de flesta studier som ingår i översikten är observationsstudier. Det innebär att andra faktorer, såsom livsstil, munhygien och socioekonomiska förhållanden, också kan påverka resultaten. Samtidigt ger forskningsöversikten en tydlig bild av vad vi vet idag – och vad vi ännu inte vet.
För Tandhälsoförbundet är slutsatsen att försiktighet är klokt. Forskningen visar att traditionellt snus kan skada tandköttet, medan kunskapen om vitt snus fortfarande är begränsad. Munhälsa handlar inte bara om tänder. Det handlar också om att skydda tandkött, slemhinnor och den långsiktiga hälsan i hela kroppen.
Snus skadar tandköttet – men frågetecken finns kring vita snuset (forskning.se)
