Det förekommer ofta att forskningsresultat blir felaktiga då man förbisett faktorer som påverkar resultaten. Inom medicinsk och odontologisk forskning är det tyvärr även vanligt att man avsiktligt underlåter att ta med faktorer som är av väsentlig betydelse.
Ett oavsiktligt förbiseeende upptäcktes nyligen: försöksdjur (möss och råttor) i laboratorier föredrar kvinnor, men inte nödvändigtvis blondiner. Avvikande resultat vid stress- och smärtkänslighet hos möss uppmärksammade forskarna på att något inverkade på resultaten. Närmare undersökning visade att när kvinnor utförde experimenten var resultaten de förväntade, men när experimentatorn var man ökade kortisolhalten (stresshormon) och djurens smärtkänslighet minskade. Även kroppstemperaturen ökade. Likaså tenderade djuren att hålla sig intill väggarna i försöksanläggningen, ett tecken på stress.
Närmare undersökning visade att resultaten berodde på en könssignal i manligt svett, androstadienone. Även kläder som män burit utlöste samma reaktion liksom närvaro av andra däggdjur av hankön. Forskarna uppmanar andra forskare som undersöker stress och smärtkänslighet att beakta forskarens kön
En förhöjd kortisolnivå hos kvinnor har uppmätts när kvinnor exponerats för doft av samma manliga könshormon. När läkaren säger till sin kvinnliga patients att hon är stressad, kanske det är läkaren som är orsaken, speciellt om han är svettig. Gamla uppgifter från romartiden omtalar att svett från gladiatorer var eftertraktad av kvinnor, något som 2000 år senare kanske har visat sig ha en reell bakgrund.
