- Hälsa
- Politik
Socialstyrelsens undersökning av tandhälsan hos barn mellan 2013 och 2019 visar på ökad kariesfrekvens framför allt hos barn till utlandsfödda, men också hos barn i socioekonomiskt svaga grupper. Kostvanor, näringsstatus med mera har stor betydelse för tandstatusen liksom god munhygien som bland annat omfattar tandborstning två gånger per dag.
Socialstyrelsen har gjort en registerstudie över barns tandhälsa 2013-2019 och den visar en tydlig ökning av kariesfrekvensen hos vissa grupper av barn. Åldersgruppen gäller tre till sex år och man har alltså tittat på vad tandläkare som behanldat barnen rapporterat in. Uppgifter om barn som inte går till tandläkaren saknas, men den andelen är sannolikt mycket låg i Sverige då vi har fri barntandvård.
Studien visar att andelen barn som har karies ökar mellan tre och sex års ålder. Vissa grupper är mer drabbade än andra och födelseland och socioekonomiska faktorer har tydligt samband med risken för karies vid sex års ålder, likaså föräldrarnas munhälsa och tandvårdskontakt. Barn till utlandsfödda föräldrar har tre gånger högre risk för karies jämfört med om man har föräldrar födda i Sverige.
Olika initiativ pågår runtom i landet som syftar till att förbättra munhälsosituationen bland barn i förskoleåldern. Utredningen konstaterar att det finns en ambition inom tandvården i många regioner att göra förstärkningar i socialt utsatta områden för att nå ut till familjer och barn som löper risk att utveckla ohälsa.
Det är viktigt att barns tandhälsa inte försämras och samhället behöver verkligen ta tag i denna fråga. En del av problemen kan dock ha att gör med flyktingfrågan då många kan ha levt under osäkra och svåra förhållanden innan de kom till Sverige. Att bryta dålig tandhälsa är viktigt. Små barn ska inte behöva utsättas för omfattande tandlagningar eller tandborttagning.
