- Hälsa
Att sköta sina tänder och förhoppningsvis slippa karies, frätskador, tandlossning med mera är angeläget. Ändå har hittills Folkhälsomyndigheten inte tagit ansvar för att förbättra tandhälsan. I dag har de flesta bättre tandstatus än för 30 eller 40 år sedan, men det finns ändå riskgrupper och även alla vi som sköter tänderna kan råka illa ut av många olika skäl. Vad ska man då tänka på för att få bra tänder?
Mammans näringsstatus är faktiskt viktig då tänderna anläggs redan i fosterstadiet. Framför allt handlar det om tilllräcklig mängd D-vitamin och forskningsstudier visar att om mamman under graviditeten hade alltför låga D-vitaminnivåer ökade risken för hål i tänderna senare i livet.
Som barn kan man alltså födas med lite sämre tänder än andra och då är det särskilt viktigt att arbeta förebyggande. Andra har bra tänder och en basisk saliv, vilket minskar risken för karies. En del personer kan till och med missköta sina tänder utan att få hål i dem.
För den som har lite sämre tandanlag och kanske har äftliga anlag som gör att tänderna inte är lika hållbara som de borde vara finns några viktiga faktorer att tänka på.Tandläkarna pratar ofta om fluoridtandkräm som den universala lösningen, men annat finns som är mer viktigt.
Kontrollera gärna salivens surhet som en första åtgärd. Saliven ska vara något basisk (pH strax över 7). Anledningen är att kariesangreppen startar med att emaljen avger kalcium och fosfater för att neutralisera syror som bildas då vi äter. En basisk saliv minskar behovet att frigöra kalcium och fosfater.
Man ska inte äta mer än högst fem gånger per dag då tänderna behöver vila och få möjlighet till remineralisering. Det innebär att kalcium och fosfater som frigjorts åter sätter sig på plats i emaljen och därmed täpper till de mikroskopiska hål som bildats. För att klara detta behöver kroppen en näringsrik saliv. Kosttillskott kan behövas.
Äter man mycket fullkornsprodukter, bönor och linser är det viktigt att blötlägga fröna i ett dygn innan man äter dem. Anledningen är att alla frön innehåller fytinsyra och andra gifter för att förhindra groning när det är torrt i marken. Fytinsyran binder viktiga mineraler som kalcium, fosfater och magnesium och gör att de blir otillgängliga för kroppen. Så fort fytinsyran brutits ned frigörs de viktiga näringsämnena.
Fröna behöver alltså blötläggas i minst ett dygn för att enzymet fytinas ska aktiveras och påbörja nedbrytningen av fytinsyra. Detta är särskilt viktigt om man är vegetarian eller av andra skäl äter mycket fullkorn, bönor eller linser samt nötter och mandlar.
Tandemaljen består av hydroxiapatit och numera finns vissa tandkrämer som innehåller detta ämne. Minst 15 procent hydroxiapatit behövs i tandkräm för att den ska få samma eller bättre egenskaper än fluoridtandkrämer. Se forskningsartikel här.
