- Dentala material
- Forskning
Evidens har blivit ett modeord och betyder att vården medvetet och systematiskt strävar efter bästa möjliga vetenskapliga grund för de metoder som används. För omkring tolv år sedan gav SBU ut en rapport som konstaterade att svensk tandvård saknar evidens för de flesta metoder som används. Nyligen har en amerikansk studie visat detsamma.
SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) beskriver evidens så här:
“Det engelska ordet för vetenskapliga bevis eller belägg, evidence, har gett namn åt en inriktning som på svenska kallas evidensbaserad vård… Evidensbaserad vård betyder helt enkelt en medveten och systematisk strävan att bygga vården på bästa möjliga vetenskapliga grund (evidens) – något som sedan länge har stöd till exempel i svensk lag. Många som jobbar i vården tycker att detta är en självklarhet.”
Trots detta saknar så gott som alla metoder inom tandvården evidens, enligt SBU:s utredning “Behov av utvärdering i tandvården” från år 2000. Slutsatsen då var att mer forskning behövdes.
En ny översiktlig så kallad Cochrane-studie från Nya Zeeland har publicerats som redovisar samma resultat. Författaren konstaterar i sina slutsatser att evidensen inom tandvården kan betraktas som låg eller icke-existerande för flertalet dentala metoder och att detta visar behov av mer forskning.
Socialstyrelsen hävdar gentemot tandläkare som sanerar amalgam att metoderna som används ofta saknar vetenskap och beprövad erfarenhet eller med ett modernt ord evidens. Detta har föranlett anmärkningar på tandläkarna och i vissa fall hot om eller indragen legitimation.
Kanske borde alla tandläkare förbjudas att jobba till dess det forskats så mycket inom tandvården att evidensbaserade metoder kan börja användas?
