- Forskning
- Hälsa
- Politik
- Evidens har blivit ett modeord, skriver docent Jesper Jerkert. Han menar att begreppet evidensbaserad medicin är ett sätt att ge bästa möjliga vård till varje patient uifrån befintligt kunskapsunderlag, praktisk tillämpning och avvägning mellan olika behandlingsmetoder. I dag anser han att de två sista delarna ofta glöms bort och att det felaktigt främst handlar om utvärdering av forskningsrapporter.
Artikelförfattaren hänvisar bland annat till bedömningssystemet GRADE och Jeremy Howick som listat fyra relevanskriterier som bör gälla för evidensbaserad vård:
? Effekten måste avse något som är viktigt för patienten och inte bara ett surrogatmått. Man måste med andra ord ha visat en positiv effekt på välbefinnande och/eller livslängd, inte enbart på till exempel ett blodvärde.
? De positiva effekterna måste väga tyngre än eventuella negativa bieffekter.
? Kunskapen om behandlingens effekt måste avse typiska patienter. Studien måste med andra ord vara giltig under realistiska förhållanden i den verkliga världen, inte enbart för försöksdjur eller för någon selekterad grupp människor som avsevärt skiljer sig från de människor som typiskt kommer att få behandlingen.
? Behandlingen måste jämföras med andra behandlingar för det aktuella tillståndet. Man kan inte fatta beslut om det inte finns flera alternativ att välja mellan.
Tandvårdsskadeförbundets medlemmar får ofta höra att amalgamsanering inte är enligt “vetenskap och beprövad erfarenhet” och inte heller är evidensbaserad. Därmed avfärdas patienten. Oavsett om bedömningen görs enligt GRADE, Jerkers tolkning av evidens eller enbart utifrån befintliga forskningsrapporter kommer med all sannolikhet amalgamsanering eller byta av fyllningar som patienten är överkänslig mot uppfylla samtliga kriterier för evidensbaserad medicin. Begreppet förstås inte av alla och används ibland för att hindra viss behandling trots att den är verkningsfull. Se mer om evidens i artikeln i SBU:s tidskrift “Vetenskap och Praxis”.
