- Forskning
- Hälsa
D-vitaminbrist är ett elände, skriver Stig Bengmark i sin krönika. Han menar att forskningen visar att D-vitaminbrist är orsak till många sjukdomar och att folk inte skulle insjukna i influensa och flera andra sjukdomar om de ökade intaget av D-vitamin. Detta är särskilt intressant med tanke på Covid-19, men också gällande många andra sjukdomar.
D-vitaminbrist hos barn beskrevs tidigt och började ofta med svåra matsmältningsproblem och smärta. Skelettet blev mjukt och deformerades om bristen inte hävdes. Tandskador och tandlöshet var också vanligt vid D-vitaminbrist. Detta beskriver läkaren och kirurgen Stig Bengmark i sin blogg.
Först på 1920-talet fick skadorna en förklaring och det var när Edward och May Mellanby påvisade D-vitaminets omfattande förmåga att förebygga och läka både de ovan beskrivna skadorna och tandskador.
D-vitamin är helt enkelt mycket mer än ett vitamin, det kontrollerar hundratals viktiga processer i kroppen och är också ett viktigt hormon med stor påverkan på tarmfloran och immunfunktionerna.
I Sverige är mild D-vitaminbrist snarare regel än undantag, och det har rapporterats att mer än 80% av barn och ungdomar i övre Norrland och mer än 60% i södra Sverige (Göteborg) har dokumenterad D-vitaminbrist.
Sjukdomar som depressioner och inflammatoriska tarmsjukdomar. kommer ofta då D-vitaminnivårerna är som lägst under april till maj, men även många andra sjukdomar handlar om brist på D-vitamin. Bengmark nämner bland annat depressioner, diabetes 1 och 2, förkylning, hjärtsjukdomar, hål i tänderna, tandköttsinflammation, tandlossning och muskelsmärtor.
Bengmark berättar att 25% av de som inte fick D-vitaminsupplement utvecklade influensa på vintern, men bara 3% av dem som fick 800 IE (20 µg) D-vitamin per dag och de som fått 2000 IE (50 µg) per dag visade över huvud taget inga influensasymtom. Han anser därför att regelbunden D-vitamintillförsel minskar dramatiskt sjuklighet och sparar miljarder till samhället.
Tillräcklig D-vitaminhalt i blodet är omkring 70 ng/mL, vilket är betydligt mer än de 50 ng/mL som Livsmedelsverket rekommenderar. Man behöver ta minst 2000 IU per dag i tillskott för att nå Livsmedelsverkets rekommendationer och ändå är inte det tillräckligt. Som jämförelse kan nämnas att Afrikaner som bor i byar på landet och lever mer naturenligt än vad vi gör har D-vitaminnivåer mellan 115 och 125 ng/mL.
Vårdcentralerna är ovilliga att testa D-vitaminvärdena, men det kan vara klokt att göra det hos något privat laboratorium.