- Forskning
- Hälsa
Det framgår att hälften av alla patienter som skrivs ut från sjukhus efter en liten hjärtinfarkt får behandling med betablockerare i onödan. Detta enligt en ny studie. Patienter som haft en akut hjärtinfarkt får rutinmässigt en behandling med betablockerare.
Studien visar att cirka hälften av patienterna inte har någon nytta av läkemedelsbehandlingen och de borde inte få den alls, enligt ett pressmeddelande från Karolinska institutet.
Forskarna har undersökt effekter för patienter som drabbats av en liten hjärtinfarkt med bibehållen hjärtfunktion efter förloppet. I denna studie ingick drygt 5000 patienter vid 45 sjukhus i Sverige, Estland och Nya Zeeland. Patienterna, vilka hade fått en liten hjärtinfarkt, lottades år 2017 till att antingen behandlas med betablockare, eller inte, då de skrivits ut från sjukhuset.
Dessa patienter följdes sedan upp under 2023. När forskarna undersökte hur många som hade drabbats av en ny hjärtinfarkt eller död, kunde de inte se någon större skillnad mellan de två grupperna. Enligt forskarna innebär detta resultat att läkemedelsbehandlingen kan bli enklare och billigare för alla parter.
– Oftast brukar nya studier leda till att patienterna skall ta ytterligare ett läkemedel. Men i det här fallet så innebär det att patienterna skall ta ett läkemedel mindre, säger Tomas Jernberg, professor vid Karolinska institutet, i pressmeddelandet.
– Jag är övertygad om att det här kommer att påverka framtida praxis. Den här studien har redan nämnts i de europeiska riktlinjerna för hjärtsjukvård, så resultatet är efterfrågat, säger han.
Dock, varnar Tomas Jernberg patienterna för att avbryta behandling med betablockerare på eget initiativ. Utsättning av läkemedel bör alltid ske i samråd med behandlande läkare.
Varje år får omkring 20 000 personer i Sverige en hjärtinfarkt. Hälften av dem får en liten hjärtinfarkt med bibehållen hjärtfunktion efteråt. Med detta menas att hjärtat fortfarande klarar att pumpa ut mer än 50 procent av volymen i hjärtats vänstra kammare, så kallad bevarad vänsterkammarfunktion.
Orsakerna bakom dagens praxis i vilken alla får betablockerare efter hjärtinfarkt kan man spåra tillbaka till 1980-talet. Dåtidens studier visade positiva effekter. Sedan dess har dock övrig hjärt-kärlbehandling blivit bättre samtidigt som diagnostiken också har förbättrats. Det har lett till att läkare nu upptäcker många av de hjärtinfarkter som aldrig klassades som infarkter förr. Dagens hjärtinfarkter är dessutom generellt sett mindre och en högre andel har en bevarad vänsterkammarfunktion.
Studien visar att efter sex år hade 7,9 procent av dem som fått betablockerare drabbats av det primära utfallsmåttet död eller ny hjärtinfarkt. Detta kan jämföras med 8,3 procent av dem som inte hade fått betablockerare. Denna skillnad är inte statistiskt signifikant.
Den aktuella studien handlar alltså bara om effekten av att sätta in behandlingen efter en liten hjärtinfarkt, inte efter en större. Projektet har letts av forskare vid Karolinska institutet, Lunds universitet och Uppsala universitet.
