- Hälsa
- Politik
I juni 2024 fick TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket) i uppdrag av regeringen att bistå Socialstyrelsen i utvecklingen av en nationell modell för riskbedömningar inom tandvården.
Målet är att kunna identifiera de patienter som mest sannolikt kommer att ha de största behoven av tandvård i framtiden. Den föreslagna modellen bygger på automatiserat beslutsstöd med stöd av artificiell intelligens (AI).
Med hjälp av modellen delas patienter in i olika riskgrupper baserat på deras sannolikhet att utveckla problem med munhälsan. När modellen är färdigutvecklad förväntas den bidra till mer enhetliga bedömningar, rättvisare fördelning av tandvårdsresurser och bättre kontroll av det statliga tandvårdsstödet.
Syftet är inte att öka den administrativa bördan, utan att istället ge tandläkare och tandhygienister ett bättre beslutsunderlag. Kombinationen av AI och vårdpersonalens erfarenhet är tänkt att göra riskbedömningen både mer träffsäker och effektiv.
AI-tekniken kan hantera ett stort antal bedömningar snabbt och till låg kostnad. Detta skulle, enligt modellen, både Försäkringskassan och vårdgivarna kunna gynnas av. Dessutom blir bedömningarna mer enhetliga över hela landet, menar man.
Modellen skall, enligt uppgift, kunna förutse risken för framtida tandsjukdomar. TLV har utvecklat modellen tillsammans med experter inom biostatistik, life science och data science.
Arbetet har utgått från gemensamma strategier som TLV, Socialstyrelsen, Försäkringskassan och SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) tagit fram. Detta är ett första steg mot så kallade vetenskapligt grundade prediktionsmodeller inom svensk tandvård.
En prediktionsmodell är ett statistiskt verktyg som bygger på tidigare data för att kunna förutse framtida händelser.
