- Hälsa
Tandvärk eller akuta dentala infektioner ska behandlas genom att man avlägsnar infektionen, dvs rotfyller eller drar ut tanden. Detta berättar den finske forskaren Mataleena Parikkai som tar upp problemet med resistens mot antibiotika. Antibiotika bör därför endast förskrivas om det finns tecken på infektionsspridning och läkarna måste lära sig att undersöka patienternas munhåla.
Artikeln är publicerad i Tandläkartidningen. Artikelförfattaren konstaterar att en betydande andel av huvud- och halsinfektionerna har sitt ursprung i tänderna. Vanligast är att bakterier sprids från infektioner i tandrötterna respektive tandköttet, men bakterier sprids också från kirurgiska sår, vid tandextraktion och om det finns bakterier i tandköttsfickor.
Vidare skriver Mataleena Parikkai att den vanligaste infektionsvägen är genom rotkanalen. När pulpan blir infekterad leder det till bakterieansamling i rotkanalen eftersom immunsystemet då saknar tillgång till immunsystemet och därför inte kan undanröja bakterierna. Vävnaderna i tandpulpan kan infekteras via karies, frakturer, läckande fyllningsskarvar och kronor som inte är tillräckligt täta. Infektionen sprids därefter lokalt, men kan också nå övriga delar av kroppen.
Dentala infektioner kan utvecklas till allvarliga och livshotande infektioner spridda i kroppen eller i bästa fall koncentrerade till roten och rotspetsen. Den som har ett starkt immunförsvar har mestadels infektionen kvar i rotspetsen medan andra med dåligt immunförsvar inte ser några tecken på infektioner vid rotspetsen utan bakterierna sprider sig till hela kroppen och kan orsaka symtom var som helst.
Av artikeln framgår att osteomyelit (infektioner i käkbenet) kan orsakas av sådana infektioner. Det kan i sin tur leda till andningshinder, sepsis (blodförgiftning), Ludwigs angina (slemhinneinfektion i munhålas golv under tungan) och andra livsfarliga infektionssjukdomar. Bakterierna kan sätta sig på hjärtklaffarn och leder då till hjärtskador och bakterietillväxt utanför munhålan.
De flesta tandingrepp orsakar en övergående bakterieinfektion, men även vid tuggning, tandborstning och användning av tandtråd kan bakterier frigöras och påverka hälsan. Allvarliga tandinfektioner som kräver sjukhusvård har en dödlighet på 20-30 procent så munhålans bakterieflora är inte att leka med. Sådana infektioner är vanligare bland låginkomsttagare och speciellt gäller det i utvecklingsländerna.
Tidig och korrekt diagnos är viktigt enligt artikelförfattaren. Av erfarenhet vet vi i Tandvårdsskadeförbundet att så sällan är fallet. Våra svenska läkare har låga kunskaper om munhålans betydelse för olika sjukdomar och tittar så gott som aldrig sina patienter i munnen. Läkare bör i högre utsträckning remittera till tandläkare.
Klassiska symtom på bakteriell infektion är det som oftast uppträder. Det kan enligt artikeln vara rodnad, feber, ödem och smärta vid akuta infektioner i munhålan. Beroende på allvarlighetsgraden kan symtomen variera brett, från milt obehag till allvarlig smärta och från lätt svullnad till trismus och obstruktion av luftvägarna.Om några symtom på spridning eller systemisk infektion föreligger (feber, hög puls, sjukdomskänsla, förändrad mental status, kraftigt fysiskt obehag, tilltagande svullnad, svårigheter att svälja, andas eller tala, hudutslag, trismus och hastigt utvecklande av symtom) ska patienten utan dröjsmål remitteras till sjukhus och proer bör tas.
Artikelförfattaren konstaterar att tidig upptäckt av vanliga dentala infektioner skulle minska behovet av antibiotikaförskrivning. God munhygien och regelbunden tandvård är väsentligt för att förebygga sådana infektioner. Behandling av rotkanalen (rotfyllning) eller extraktion av tanden är det som gäller vid akuta besvär. För att kunna identifiera och behandla dessa patienter är det viktigt för tandvårdspersonalen att både förstå de medicinska tillstånden som ökar riskerna för komplikationer och öka medvetenheten om hur orala infektioner manifesteras hos olika patientkategorier.
När immunförsvaret försöker begränsa spridningen av bakterierna bildas en abscess eller inkapsling av bakterierna. Dock kan patienter med nedsatt immunförsvar sällan klara denna inkapsling och då sprids istället bakterier ut i kroppen. Oavsett vilket är det väsentligt att arbeta förebyggande och tandläkarna har en nyckelrol i att lära ut och främja en god munhälsa.
