- Forskning
- Hälsa
Acetylsalicylsyra framställdes först av en tysk kemist, Felix Hoffman 1897, genom att tillsätta ättiksyreanhydrid till salicylsyra från vide/pil eller älgört. Namnet aspirin kommer från älgört, Ulmaria spiraea. Ämnet har anti-inflammatoriska effekter men verkningsmekanismerna är fortfarande, efter 100 år, föremål för aktiv forskning för att klarlägga vilka processer som påverkas..
Aspirin tas vanligtvis mot feber och huvudvärk men långtidsstudier har visat att det har en skyddande effekt även mot allvarliga sjukdomar som cancer, dock till priset av att det har biverkningar hos en del personer, framför allt ökar risken för blödningar.
En sammanställning av långtidsstudier har presenterats i tidskriften Annals of Oncology och forskarna noterar först att man inte kan räkna med att skyddseffekterna mot allvarligare sjukdomar kommer snabbt. Först efter tre års dagligt intag börjar man se att antalet nya fall avi cancer minskar och efter fem år minskar dödligheten i främst cancer som drabbar mag-tarmkanalen. Däremot kvarstår skyddseffekten under tio år, även efter att man slutat med intaget.
Det behövs inga stora doser för att få skyddseffekt, tvärtom verkar det högre intaget öka risken för blödningar. En kvarts tablett aspirin, som innehåller 500 milligram, är fullt tillräckligt och även 75 milligram. Som medel mot hjärt-kärlsjukdom finns Trombyl med 75 eller 160 milligram acetylsalicylsyra.
De mest dokumenterade långtidseffekterna av aspirin finns vid användning mot cancer. Studierna tyder på att tio års dagligt intag av aspirin ger en 7 % sänkt risk för cancer, hjärtinfarkt och stroke hos kvinnor och 9 % hos män under en 15-års period och en 4 % minskning av totala dödligheten under en 20-års period.
Effekten är störst för cancer i strupen och mag-tarmcancer. Effekten på andra cancerformer är mindre men har även rapporterats för bröst- och prostatacancer. Skyddande effekter mot lungcancer har också rapporterats, men effekterna är mer varierande. För hjärt-kärlsjukdomar ser man den bästa skyddseffekten mot hjärtinfarkt på personer som inte befinner sig i någon speciell riskgrupp och effekten mot stroke är liten.
I genomsnitt reagerar cirka en person av tusen med blödningar efter intag av aspirin och risken stiger till 25 av tusen om man haft någon tidigare historia av magsår. För personer med lågt antal trombocyter eller som intar koagulationshämmande läkemedel är risken betydligt större. Risken stiger dessutom med åldern och ökar framför allt efter 70 år. Emellertid ökar också riskerna för cancer och hjärt-kärlsjukdom vid högre ålder och en vägning mellan nytta och risk visar ändå att en positiv effekt överväger vid de högre åldrarna. Andra medicineringar, eller de problem som de ges för, kan också öka risken för biverkningar, liksom infektion av Helicobacter pylori.
Det pågår forskning om verkningsmekanismerna med det är väl belagt att aspirin hämmar cyclooxygenas (COX) som i sin tur ökar bildning av inflammationsdrivande prostaglandiner och tromboxan. Speciellt verkar trombocyternas nivå av COX minska, något som kan förklara effekten mot hjärtinfarkt, men och den ökade risken för blödningar. Effekten på COX i trombocyter är irreversibel. Detta kan också förklara effekten mot cancer då cancerceller omger sig med ett skal av trombocyter med förhöjd COX-nivå som maskerar cellerna för immunsystemet. En del typer av cancerceller är dock mer motståndskraftiga mot förändringar i COX och trombocytfunktion. Aspirin påverkar (minskar) också cancercellernas förmåga att öka bildningen av blodkärl till tumören (anti-angiogenes).
Forskarna anger att deras slutsatser kan vara lågt hållna då en del studier visat upp till 20 % minskad risk för cancer, något som kan bero på hur urvalet av deltagare skett, eller andra faktorer som inte varit lika i de olika studierna.
