Skrivelse till EU om amalgamavveckling

Många aktiviteter pågår för att förbjuda amalgam inom EU. Nu har den världsomspännande organisationen “World Alliance for Mercury-Free Dentistry” tillsammans med Tandvårdsskadeförbundet och flera andra europeiska organisationer i en skrivelse till EU-kommissionen framfört krav på amalgamförbud – dock med öppning för vissa undantag.

Här följer en sammanfattning av skrivelsen. Originalet finns som PDF-fil nedan.

Advokaten Edith Bon företräder organisationen World Alliance for Mercury-Free Dentistry I Europa och har skrivit ett brev till EU-kommissionen för att ytterligare poängtera och argumentera för ett förbud mot kvicksilver dock med vissa undantag. Flera organisationer har gett sitt aktiva stöd till detta brev och bland dessa finns Tandvårdsskadeförbundet.

I somras hölls ett möte om den europeiska hanteringen av kvicksilver med representanter från olika organisationer och bland dessa fanns Edith Bon och vår svenska tandläkare Bobbie Beckman. Edith Bon har nu sammanställt de synpunkter som hittills framförts för att få till stånd ett förbud inom EU mot amalgam i tandvården.

I brevet skriver Edith Bon att amalgam bör fasas ut med visa undantag. Om EU inte förmår att avveckla amalgam ger det en signal till omvärlden att unionen inte tar itu med sina egna kvicksilverutsläpp. År 2010 konsumerade unionens länder cirka 90 ton kvicksilver, vilket gör EU till världens största användare av dentalt amalgam. Det viktigaste internationella åtagandet måste därför bli att fasa ut kvicksilver ur tandvården för att minska världens kvicksilverbelastning.

Att avveckla amalgam, skriver Edit Bon, har stor miljönytta och är kostnadseffektivt. Att bara installera amalgamavskiljare i tandläkarmottaningarna löser inte problemet. Det skulle bara uppmuntra tandläkare att fortsätta med amalgam trots att alternativ finns. Om inte amalgam avvecklas kommer fortsatta utsläpp att ske till ländernas reningsverk samt vid kremering och begravning.

Rening löser således inte problemen utan utgör bara en kostnad för en åtgärd som bedöms ha minimal miljönytta. I brevet kritiseras också de kostnadsberäkningar som gjorts i olika EU-rapporter för lagning med alternativen där det framhålls att små och okomplicerade fyllningar inte är dyrare än amalgamfyllningar.

Om man ska beräkna kostnader för amalgam respektive alternativa material bör man även beakta att de kvicksilverfria material har förmåga att förstärka och förbättra de biomekaniska egenskaperna hos den lagade tanden. Man behöver inte heller ta bort så mycket frisk tandvävnad när alternativ till amalgam används. Därmed kommer tandens livslängd att öka.

Av brevet framgår att det finns forskning som visar att det inte tar längre tid att applicera alternativen jämfört med amalgamfyllningar. Glasjonomercement tar till och med kortare tid. Dessutom visar forskning att kompositer är mer hållfasta än amalgamfyllningar. Därtill redovisas att komposit är lättare att reparera än amalgam. Därmed finns inte någon kostnadsökning för alternativ till amalgam för konsumenten utan snarare tvärtom. Det blir i längden billigare.

Edith Bon konstaterar också i sitt brev att expertgruppen SCHER konstaterat att amalgam utgör en potentiell miljörisk bland annat genom att dentalt kvicksilver kan bilda extremt giftigt metylkvicksilver. Hon menar att oavsett vad SCHENIR (som bedömer hälsorisker) kommer fram till i fråga om amalgamets hälsorisker så är bidraget från amalgam stort till den globala kvicksilverbelastningen. Därför finns inget annat alternativ än att ta bort denna föroreningskälla.

Den senaste rapporten från EU-kommissionen om implementering av Minamatakonventionen tar upp att det mest effektiva sättet att minska kvicksilverutsläppen från amalgam är att förbjuda det. Av rapporten framgår att en frivillig avveckling sannolikt inte kommer att få särskilt stor effekt. Detta poängteras i brevet till kommissionen. Om ett förbud genomförs med vissa ?tekniskt motiverade undantag? kommer kvicksilverutsläppen att minska med 90 -110 ton per i de europeiska länderna.