- Forskning
- Hälsa
Så gott som alla svenska barn och ungdomar har relativt god tandhygien i och med att de borstar tänderna morgon och kväll. Ändå drabbas vissa personer av mer karies än andra. Nu har två gener identifierats som kan ha med den individuella variationen i kariesbenägenhet att göra. Den som har hög risk bör vara noga med kosten.
Har man gener som gör det lättare för bakterier att kolonisera tänderna och därmed ge förhöjd risk för karies är det extra viktigt att fundera över sådant som kost och munhygien. De gener det handlar om kallas PRH-1 och PRH-2.
Forskarna i Umeå har nu visat att dessa två gener kan öka risken att bakterier häftar fast på tänderna, vilket i sin tur påverkar bakteriefloran. De har också funnit att genetiskt kariesbenägna individer utvecklar karies från en bred profil av bakterier i normalfloran, medan de som är mer eller mindre immuna mot karies har en snävare bakterieprofil med sjukdomsframkallande typer av S. mutans. Bakterieprofilen varierade inte heller särskilt mycket över tid.
Detta stämmer med forskning om kroniska infektioner med S. mutans (karies), S. pneumoniae (lunginflammation) och S. pyogenes (tonsillit) som också kännetecknas av att vissa individer utvecklar symptom och kronisk sjukdom, medan andra infekterade individer inte gör det.
– Fenomenet med den individuella variationen förklaras nu av en kombination av genetisk benägenhet och motståndskraft samt hur smittsamma bakterierna är, säger Nongfei Sheng, förstaförfattare till artikeln och verksam vid Umeå universitet.
Hon menar att motståndskraftiga individer har en mikroflora med många godartade bakterier, som kan hålla de dåliga stången. Undersökningen gjordes på 452 svenska ungdomar under en femårsperiod.
Att hålla koll på munhålans bakterieflora kanske blir en framtida undersökningsmetod. Kanske kan man också öka de bra bakterierna genom t.ex. omläggning av kosten.
Till artikel på universitetets hemsida
Till forskningsartikeln (engelska)
