- Hälsa

Tandläkartidningen skriver om en forskningsrapport som visar att extrem tandvårdsrädsla kan sitta i generna, det vill säga vara ärftligt betingad. Så många som fem till tio procent av befolkningen har så allvarlig rädsla att de låter bli att söka tandvård. En kombination av arv och miljö påverkar, visar en ny studie.
Mellan 15 och 30 procent av tandvårdsrädslan kan förklaras av gener, det vill säga ärftliga orsaker. Resten handlar om miljö och då kan tidiga traumatiska upplevelser ha betydelse liksom kulturella skillnader.
En amerikansk forskargrupp har analyserat olika DNA-varianter som kan påverka risken för tandvårdsrädsla hos 5000 personer. Forskarna tittade också på andra aspekter som fysiologisk oro vid tandläkarbesök, rädsla för särskilda stimuli och beteenden som ledde till att man inte besökte tandläkaren.
Tre områden identifierades med betydelse för tandvårdsrädsla. I dessa områden fanns gener som påverkar nervsystemet och sådana som kan påverka risken för oro och ångest. Många med tandvårdsrädsla kan skämmas över detta, men nu finns alltså bevis för att det inte bara är individens "fel" utan att denna rädsla kan vara nedärvd och då förstås svår att påverka.
Viktigt att komma ihåg är att tandvårdsrädsla inte är något man ska skämmas för. Nästan alla tycker det är obehagligt att gå till tandläkaren, men bara fem till tio procent har så allvarliga problem att de för allt för att undvika tandläkaren. Tillhör man den senare delen är det viktigt att lära sig hantera rädslan.
Att gå till tandläkaren för att åtgärda mindre problem är viktigt då man annars riskerar att problemen förvärras. För den som är extremt tandvårdsrädd finns flera möjligheter för att få hjälp. Man få lugnande medel innan besöket och många klarar sig på det. Extrema problem gör att man kanske måste sövas.
Viktigast är att man berättar om det för andra och särskilt för tandläkaren. Tandvårdsrädsla är inget att skämmas för och många tandläkare är utbildade för att kunna hantera denna kategori patienter. Enligt Tandvårdsförordningen finns möjlighet till bidrag och till KBT.
Till artikeln i Tandläkartidningen
Till forskningsartikeln, engelska