- Politik
Tandläkare motarbetar politiska initiativ till förbättrad tandvårdsförsäkring. Främst handlar det om ökade kostnader för tandvården och att en billigare tandvård riskerar öka tandläkarbristen. Detta enligt en särskild utredning som Praktikertjänst beställt. Tandhälsoförbundet anser att alla ska ha rätt till både tandvård och sjukvård utan att behöva ruinera sig. Modiga politiker behövs som vågar gå emot professionen i denna fråga.
Utredningen beställd av Praktikertjänst visar att om ett högkostnadsskydd för tandvården som liknar det i sjukvården införs kostar det ca 7,3 miljarder. Det är en liknande summa som presenterats av en statlig utredning.
Ett sådant högkostnadsskydd anses öka efterfrågan på tandvård med 5,5 procent, vilket enligt utredningen motsvarar tandvård för 200 000 patienter. Man kan misstänka att detta är de personer som är i behov av tandvård, men som inte anser sig ha råd.
Redan nu råder tandläkarbrist i många delar av landet och Paktikertjänst menar att ett mer jämlikt högkostnadsskydd skulle förvärra tandläkarbristen och använder det som ett argument att inte införa ett högkostnadsskydd i nivå med sjukvårdens. I klartext betyder det att man anser att de som inte ha råd ska acceptera sämre eller ingen tandvård.
Privattandläkarna (branschorganet) är också negativa till ett bättre högkostnadsskydd i tandvården, I en debattartikel framförs att tandläkares ersättning för barntandvården behöver ses över då man där har störst problem, men också att det statliga tandvårdsbidraget höjs. Även Tandläkarförbundet har med liknande argument deltagit i debatten om ett eventuellt högkostnadsskydd och under försommaren uppvaktades poltiska partier.
Gällande tandläkarbrist och brist på vårdpersonal kan Tandhälsoförbundet konstatera att personalbrist även råder inom sjukvården. Hittills har dock inga röster höjts för att den bristen ska avhjälpas med kraftigt höjda kostnader. Visst skulle de sämst ställda dra sig för att gå till doktorn om tandvårdens högkostnadsskydd skulle införas i sjukvården och då kanske antalet patienter minskar.
Om sjukvården skulle ha samma högkostnadsskydd som tandvården skulle man först betala 3000 kronor innan försäkringskassan betalar något över huvud taget. Därefter skulle försäkringskassan betala hälften av kostnaden upp till 15 000 kronor. Över den gränsen, som t.ex. kan gälla höftimplantat eller hjärtoperationer skulle man "bara" behöva betala 15 procent av kostnaden.
Det skulle bli så stora summor att många ens med ordinarie lönenivå skulle dra sig för omfattande sjukvård. Ett sådant högkostnadsskydd minskar förstås konsumtionen av sjukvård. Men är det så vi vill ha det? Vi tror inte det och därför måste subventioner införas så att det inte kostar mer hos tandläkaren än hos doktorn.
Utredningen från Praktikertjänst redovisar alternativa möjligheter att använda de sju miljarder kronor som ett förbättrat högkostnadsskydd skulle kosta. De menar att man för de pengarna skulle kunna utbilda 4 400 tandläkare eller anställa 10 000 tandläkare per år. Företaget föreslår att pengarna används till fler utbildningsplatser, för tandläkare, statliga stimulanspengar för tjänster på landsbygden och samtidigt vill man minska kostnaderna genom att slopa tandvård för 20 till 23-åringar.
Tandhälsoförbundet anser att tandvårdens högkostnadsskydd måste bli som i sjukvården. Det handlar om allas rätt till tandvård så att tuggförmågan behålls och ingen ska behöva skämmas över sin tandhälsa eller avsaknad av tänder. Ett sådant politiskt beslut kräver modiga politiker, eftersom man går emot professionen.
Kostnaderna kan dock vändas till vinst om beräkningarna även omfattar mer långsiktiga vinster både i tandvården och sjukvården. Tandhälsoförbundet har föreslagit att hälsokostnadsberäkningar ska göras för ett högkostnadsskydd i tandvården som liknar det för sjukvården. Kanske är det till och med en lönsam åtgärd.
Vi är övertygade om att en reform som ekonomiskt likställer ett tandläkarbesök med ett läkarbesök får positiva effekter både på minskat behov av framtida tandvård och lägre kostnader i sjukvården. Anledningen är att många sjukdomar visar sig orsakas av dålig tandhälsa. Det gäller exempelvis hjärtkärlsjukdomar, diabetes, vissa cancerformer med mera. Det är dags för Sverige att på riktigt ta in tandvården i hälso- och sjukvården.
Till pressmeddelande från Praktikertjänst
Till utredningen från Praktikertjänst
