- Hälsa
- Politik
Tandläkaryrket har genomgått en stor förändring under de senaste årtiondena. Från att tidigare ha varit mansdominerat är kvinnor numera i majoritet bland tandläkarna i både Sverige och Danmark. I Danmark är nästan sju av tio tandläkare kvinnor, och bland de yngre är andelen ännu högre. Men varför har utvecklingen blivit sådan, och vad kan den innebära för framtidens tandvård?
I en artikel i danska Tandlægebladet den 10 november 2026 uppmärksammas den förändrade könsfördelningen inom tandläkaryrket. Enligt danska Sundhedsdatastyrelsen var 68 procent av landets yrkesverksamma tandläkare kvinnor år 2023. Bland tandläkarna i åldern 25–34 år var andelen hela 77 procent, medan 81 procent av Tandlægeforeningens studerande medlemmar var kvinnor.
Siffrorna tyder på att utvecklingen kan fortsätta i takt med att yngre tandläkare ersätter äldre generationer. Också i Sverige har tandläkaryrket blivit alltmer kvinnodominerat. Enligt Socialstyrelsens statistik för 2022 var 60 procent av de sysselsatta tandläkarna kvinnor och 40 procent män. Året dessförinnan var fördelningen 59 respektive 41 procent. Kvinnorna utgör alltså en tydlig majoritet även i Sverige, om än inte lika stor som i Danmark enligt dessa uppgifter.
Det finns också skillnader mellan offentlig och privat tandvård. I den statliga utredningen Tiotandvård (SOU 2024:70) redovisas att 69 procent av tandläkarna inom den offentliga tandvården var kvinnor år 2021. Inom den privata tandvården var motsvarande andel 49 procent. Kvinnliga tandläkare var dessutom i genomsnitt yngre än sina manliga kollegor, vilket talar för att könsfördelningen kan förändras ytterligare framöver.
I den danska artikeln intervjuas två forskare, Steen Baagøe Nielsen vid Roskilde universitet och Simone Mejding Poulsen vid Syddansk universitet. De pekar bland annat på att kvinnor under de senaste årtiondena har blivit allt fler inom högre utbildning.
Samtidigt är utbildningsvalen fortfarande delvis könsuppdelade. Kvinnor söker sig i större utsträckning till vård- och hälsoutbildningar, medan män är överrepresenterade inom flera tekniska utbildningar. Forskarna menar att traditioner, förväntningar och föreställningar om olika yrken fortfarande kan påverka utbildningsvalen. Tandläkarutbildningen har dessutom höga antagningskrav. Enligt den danska Tandlægeforeningens ordförande Torben Schønwaldt kan detta vara en bidragande förklaring till att fler kvinnor antas. Det är dock inte ett fastställt orsakssamband.
Även tandläkarnas arbetsvillkor har förändrats. Tidigare var det vanligt att tandläkare drev egna, relativt små mottagningar. I dag får större kliniker och tandvårdskedjor en allt viktigare roll, både i Danmark och i Sverige. Att äga en klinik innebär ansvar för ekonomi, personal och administration vid sidan av patientbehandlingen.
Samtidigt lägger många yngre yrkesutövare stor vikt vid balans mellan arbete och fritid. För vissa kan därför en anställning med tydligare arbetstider vara mer attraktiv än att driva en egen verksamhet. Forskarna betonar dock att man bör undvika generaliseringar om kvinnors och mäns intressen. Yrkesval och arbetsvillkor påverkas av många individuella och ekonomiska faktorer.
Könsfördelningen varierar också mellan olika specialiteter. I Danmark är kvinnor särskilt välrepresenterade inom tandreglering, medan män fortfarande utgör en större andel inom tand-, mun- och käkkirurgi.
En annan fråga som diskuteras i den danska artikeln är om en kvinnlig majoritet bland tandläkarna också leder till fler kvinnor i chefspositioner. Forskning om vissa kvinnodominerade yrken har visat att män ibland kan ha lättare att avancera till ledande befattningar. Fenomenet brukar kallas glashissen.
Det betyder inte att samma mönster nödvändigtvis gäller inom tandvården, men väcker frågor om klinikägande, ledarskap och karriärmöjligheter. Även här behövs mer forskning för att kunna dra säkra slutsatser. För patienterna är det naturligtvis inte tandläkarens kön som avgör vårdens kvalitet. Det viktigaste är utbildning, yrkesskicklighet, erfarenhet och förmågan att bemöta patienten med respekt och förståelse.
Däremot kan förändringar inom tandläkarkåren påverka hur tandvården organiseras. Om fler tandläkare efterfrågar flexibla arbetstider och andra anställningsformer kan det få betydelse för klinikernas verksamhet. Samtidigt behöver tandvården kunna erbjuda kontinuitet och god tillgänglighet. I Sverige är tillgången till tandläkare dessutom ojämnt fördelad mellan olika delar av landet.
Därför är frågor om rekrytering, arbetsmiljö och möjligheten att behålla erfaren personal minst lika viktiga som könsfördelningen. Tandläkaryrket har förändrats på många sätt genom ny teknik, digitala behandlingsmetoder och nya organisationsformer. Statistiken från både Sverige och Danmark visar samtidigt att kvinnor numera utgör majoriteten inom professionen.
För Tandhälsoförbundet är det framför allt viktigt att utvecklingen bidrar till en trygg och tillgänglig tandvård där patienternas behov står i centrum. En god tandvård bygger på kompetens, patientsäkerhet, respekt och ett förtroendefullt möte mellan patient och behandlare – oavsett om tandläkaren är kvinna eller man.


