Giftigheten hos akrylamid har varit känd i minst 50 år och då ämnet har många tekniska användningar har många också blivit förgiftade och gifteffekterna på människa är väl kända.
Inom biomedicinen används akrylamid för elektrofores då det polymeriseras till en gel som kan användas för att separera proteiner av olika storlek. På burken med akrylamid finns varningstext att man skall vara försiktig vid hanterandet; pulvret dammar lätt och vattenlösningen tar sig igenom huden och vidare igenom alla kroppens barriärer och skadar nervsystemet.
Hur akrylamid verkar mer i detalj och mekanismerna bakom effekterna är föremål för fortsatt forskning. I en av många sådana studier undersöktes effekten på astrocyter, centrala nervsystemets ?hushållningsceller?, celler som inte leder elektriska impulser, men är fler än nervcellerna. Cellerna exponerades för akrylamid under 24-72 timmar vilket orsakade nedsatt överlevnad hos astrocyterna, speciellt sådana som var tagna direkt från råtthjärna (primära celler). Astrocyter av cancertyp (astrocytom) var mindre känsliga. Behandlingen aktiverade caspase och minskade membranpotentialen i mitokondrier, något som leder till programmerad celldöd. Flera andra proteiner involverade i cellernas förmåga att överleva var också påverkade.
En lång rad studier har visat på giftigheten hos akrylamid. Forskarnas lilla favoritmask, Caenorhabditis elegans, visar förkortad livslängd vid exponering för ämnet. Akrylamid orsakar DNA-skador i sköldkörteln, nedsatt aktivitet i avgiftningsenzymer, oxidativ stress och bildning av tumörceller.
Undersökningar på nervfunktioner visar att akrylamid orsakar en minskning av axonal transport, nervfibrernas kemiska försörjningssystem, varvid först de från cellkroppen (där proteiner bildas) längst bort belägna delarna påverkas först. Dessa effekter var påtagliga hos arbetarna vid tunnelbygget genom hallandsåsen som fick nervstörningar då de exponerades för akrylamid i tätningsmedlet Rhoca-gil.
Andra effekter hos människa som uppmärksammats är nedsatt födelsevikt och minkad storlek på huvudet hos barn till europeiska mödrar som exponerats för större mängder akrylamid i födan. Effekten behöver inte bero på akrylamid då de som äter sämre mat också torde få i sig mer akrylamid. Dålig kvalitet på födan ökar risken för diverse effekter. Forskare vid Livsmedelsverket slog larm om akrylamid i livsmedel, ?Galna-Chips-Sjukan?, 2002, något som vållade stor uppståndelse och initierade forskning och mätningar i många länder. Larmet tonades ner men problemet kvarstår. Akrylamid bildas av kolhydrater: stärkelse och speciellt fruktos och glukos och aminosyran asparagin, när livsmedel upphettas över 100 grader (Maillard-reaktion) något som syns som den bruna färgen i stekt eller grillad mat.
Man kan minska exponeringen men inte undvika den helt. Svenska livsmedel innehåller fortfarande lika höga halter akrylamid nu som vid larmet, 2002. Nivåerna är högre än i övriga EU. Svavelhaltiga ämnen, antioxidanter och vitamin B12 skyddar mot ämnet och flera av livsmedlen med höga halter innehåller även skyddande ämnen och har med andra ord sitt eget motgift.
Till artikeln
Mer info
Mer info#.U2DnYqIZcsY
Mer info
