Mitt CV består inte av akademiska examina, skriver Tandvårdsskadeförbundets ordförande Margaretha Molius i en krönika som publiceras på hemsidan. Hon menar att man inte blint ska tro på personer med högskolepoäng och professorstitel utan lita mer till sin egen erfarenhet. Hon redovisar egna erfarenheter i artikeln och undrar om inte en del med professorstitel är köpta för att framföra vissa åsikter.
Utdrag ur artikeln som finns att läsa i sen helhet via pdf-filen nedan
Livets hårda skola ger inte många högskolepoäng, men jag har träffat flera med professors titel och liknande, som har bett mig läsa deras yttrande och frågat mig om råd och synpunkter! Jag har korrekturläst en del alster och bidragit med många värdefulla synpunkter trots att mitt CV inte består av några akademiska examina.
...
Vår arbetsmiljörapport kunde ha blivit en avhandling, om vi varit friska nog att vara inskrivna på en fakultet. Då arbetet genomfördes var vi mitt i sanering av våra egna tandfyllningar och svårt sjuka. Jag försökte dessutom upprätthålla mitt uppdrag som gruppledare och oppositionsråd på halvtid. Livet var tufft men det som drev oss var att rättvisa skulle skipas för alla som förgiftats av kvicksilvret.
...
Det finns bland våra motståndare personer med professorstitlar, som inte kan läsa en text eller förstå vad den innebär och de har inte heller satt sig in i hur kvicksilver hanterats i tandvården. De säger vad husbondens röst, Socialstyrelsen och andra kräver att de ska ta upp. Ofta har de själva varit företrädare för Socialstyrelsen eller någon högskola.
Den underlåtenhet dessa ?experter? utsatt människor för kan inte ursäktas. Deras privatekonomi borde granskas närmare, då de sannolikt erhållit någon sorts ersättning, för att de skall förneka fakta om kvicksilvers giftighet.
Läs mer via pdf-filen nedan
