Vi som under många år har kämpat för ett bättre omhändertagande av dem som skadats av olika tandvårdsmaterial fick en valrörelse där alla partier slogs om våra röster. Den ena efter den andra lovade bättre vård om bara de fick makten.
Problemet är att varken det ena eller andra partiet eller samarbetskoalitionerna tycks förstå, att de också måste se till att riksdagsbeslut och beslut i landsting och regioner ska tillämpas och efterlevas.
Pengarna har hittills gått till fel fickor
Avsatta medel används inte. I värsta fall hamnar de i fickorna på den grupp som alltid har förnekat att någon kan bli sjuk av de material eller metoder som används i tandvården. Detta trots att tandvården är fullständigt utan den kontroll som andra branscher måste underkastas.
Det krävs en stark folkopinion om ändringar ska komma till stånd. Alltför många människor diagnostiseras i dag med utgångspunkt från sjukdomssymptom, som kan vara ett resultat av olika tandlagningsmaterial. Ofta är patienten helt nöjd med att ha fått en diagnos och ett namn på sina problem. Alltför ofta hör vi människor som trosvisst förklarar att läkaren sagt att de inte kan bli sjuka av till exempel amalgamet men att de har en ?riktig? sjukdom med en specifik diagnos.
Tidigare försyndelser skapar kostnader decennier senare
De som funderat över de olika material som använts utan några som helst restriktioner eller kontroll på materialen, förvånas över ointresset för denna fråga. Hur ofta använde sig tandläkarna av sterila arbetsmetoder förr, exempelvis vid rotfyllningar? I många fall användes aldrig kofferdam vid sådana åtgärder.
Då inser man snabbt, att det finns en mycket stor risk att äldre rotfyllda tänder kan vara infektionshärdar. När räddandet av enskilda tandrötter har blivit viktigare än infektionsfrihet är risken stor att man till den enskilde patienten har ?byggt in? bakteriehärdar. Allt för möjligheten ?att rädda? en tand kvar.
Det tycks ju med dagens resonemang vara viktigare att ha alla tänder kvar i bettet fram till sin död, än att få leva hyggligt frisk med färre tänder.
Gamla kunskaper har fallit i glömska i vården
När läkarna förr misstänkte att patientens reumatiska sjukdom eller hjärtproblem kunde ha sin orsak i dolda tandinfektioner, remitterades denne till tandläkaren för att ta bort samtliga tänder. Skälet var att eliminera den risk det innebär med smygande infektioner som sprids i kroppen.
Idag finns inte denna kunskap. Läkarna tror uppenbart att allt är gott och väl om man ser ett antal tänder med broar, kronor och diverse fyllningar.
Genom bristen på kunskap, både om materialens innehåll och arbetsmetoder sedan tidigare, saknas viktig information som läkare och annan vårdpersonal behöver för att kunna ställa rätt diagnos. Ohälsotalen visar att man inte kan förlita sig till att man på allehanda sätt kan bota dessa patienter med sjukgymnastik, träning, psykologsamtal, smärtstillande preparat eller andra så kallade rehabiliteringsförsök.
Genom att underlåta att ta reda på tidigare tandbehandlingar och nuvarande tand- och käkstatus, riskerar sjukskrivningarna och ohälsan i 40-talsgenerationen att öka till fullständigt dramatiska nivåer. SAF anklagar läkarna för att sjukskrivningarna kostar företagen stora pengar. Mauritz Sahlin och Ulla Hilding har skrivit boken ?Gapa stort? om amalgamsjukan. SAF skulle kunna hjälpa till på ett positivt sätt om de insåg vilka en del av orsakerna till ohälsan beror på.
Kunskaperna finns inte i vården
Det är för oss obegripligt hur statsmakterna trots upprepade uppvaktningar under årens lopp inte har kunnat använda sig av de kunskaper som finns när det gäller tandvårdsproblematiken och den allmänna ohälsan. Möjligheterna att få bukt med den tandvårdsorsakade ohälsan är stora.
Förhoppningen står nu till den nya utredningen som leds av Helena Starup. Den ska ge riktlinjer om hur vården för de amalgamsjuka och tandvårdsskadade ska förbättras.
I utredningens direktiv är det tydligt att regeringens avsikt med denna är att riksdagens beslut bättre ska efterlevas i vården. Om medlen som anslagits fördelas på det sätt som avsetts, kan vi på sikt räkna med bättre kunskaper i vården. Omhändertagandet i vården kan då börja fungera. Samhället får på sikt minskade kostnader.
Fusk under vetenskaplig täckmantel
När det gäller de intressen, som styr och har styrt i vården för oss och andra grupper, måste dessa få klart för sig att det inte går att fortsätta att manipulera politikerna med lögner som de hittills har fått ta del av.
Göteborgsundersökningen som Mats Hanson redovisade för i förra Tf-Bladet är en av de myter som härskar i vården. Ingen hänsyn har tagits till hur belastningen varit tidigare under åren hos de undersökta kvinnorna!
Det krävs kunskaper om man ska förstå hur felaktigt dessa undersökningar har bedrivits. Man har bortsett från belastningen av alla de gamla fyllningarna med amalgam, rotfyllningar och säkerligen infektioner som funnits i de numera borttagna tänderna.
På så sätt har man genom detta manipulerande gett utrymme för påståendet att de som har färre synliga kvarvarande fyllningar mår sämre än de med fler fyllningar. Man hade kunnat visa att den tidigare belastningen kvarstår under längre tid än man förstått trots att flera tänder dragits bort och ersatts med broar.
På fråga till en av forskarna vem eller vilka som finansierat studien, slängdes luren på i örat för den som frågade! Vi måste få ett system där kopplingen till forskning och olika företag klart redovisas.
Tidigare publicerade vetenskapliga studier visar på motsatsen
I de djurförsök som professor Vimy gjorde på får för ett tiotal år sedan, syntes det tydligt att käkbenet på fåret var starkt kontaminerat av kvicksilver trots att tänderna med amalgam tagits bort före röntgen.
För människor är resultatet detsamma. Problemet är att det finns ingen vilja att erkänna det faktiska förhållandet. Istället har tandläkarexpertisen gjort allt för att förneka resultaten genom personliga påhopp på professor Vimy och hans medarbetare. Man agerar på samma sätt som härskare gjorde förr. Om budbäraren kom med negativa besked slogs denne ihjäl.
Tekniken är densamma i dag, metoderna något mer sofistikerade. Genom att sprida rykten om forskarens tillvägagångssätt har man från amalgamföreträdarnas sida smutskastat alla dem som visat riskerna med kvicksilveranvändningen i tandvården. Detta har i sin tur gett resultatet att de som verkligen har sökt sanningen inte har fått några ekonomiska möjligheter att fortsätta sin forskning.
Vi har efter järnridåns fall förfasat oss över hur man behandlat oliktänkare i öststaterna. Situationen för personer med annan uppfattning än den gängse sanningen i dagens etablissemang har många paralleller med hur öst behandlat sina oppositionella.
Läkemedelsindustrins moraluppfattning kontra ekonomiska intressen
I samband med olika läkemedelskatastrofer ser man tydligt hur de ekonomiska intressena från denna industri och hos deras försäkringsbolag helt har styrt deras agerande.
Det tyska läkemedelsföretaget Bayer, som också är en stor producent av olika dentala material, står nu inför en jättelik process i USA, när det gäller biverkningar av ett kolesterolsänkande läkemedel som gett skador och till och med dödsfall.
Deras inställning är densamma som intagits av dentalindustrin och FDI när det gäller amalgam och andra dentala material. ?Det finns inga bevis att preparatet har skadat eller dödat någon.? Detta upprepas av deras företrädare som ett mantra. Deras ekonomiska och juridiska resurser är oerhörda jämfört med dem som drabbats. Parallellerna är tydliga när det gäller tandvårdsproblematiken.
Skrupelfria företag
På olika sätt har visats att läkemedelsindustrin är fullständigt skrupelfri när det gäller att skapa vinster och att minska egna kostnader exempelvis för avfallshantering.
Det visar inte minst dumpningen av hormonsmittad sockerlösning som sålts till Europa till bland annat lantbruket. Till Sverige har det sålts till en cidertillverkare genom olika underleverantörer.
När det hela blev uppdagat går dessa i konkurs och läkemedelsföretaget i fråga vill inte ta ansvar för sin ursprungliga avfallsprodukt. Att enskilda människor inte ställs i första rummet står alldeles klart efter sådana här avslöjanden. Det är tydligt att det enbart är profiten som styr.
Kunniga och vaksamma politiker behövs
Vetenskapen har fört mänskligheten framåt men många oerhörda synder har också begåtts i vetenskapens namn. Därför krävs det starka och kunniga politiker som inser att de måste driva igenom sina beslut så att de når den enskilde individen.
I dag blir väljarna överösta av löften om vårdgarantier av olika slag. Ännu har vi inga som helst garantier för att våra intressen kommer att tillvaratas om man inte på ett mycket kraftfullt sätt lägger om kursen.
Vetenskapliga rådgivare som knyts till politikerna får inte sitta på dubbla stolar! Risken finns alltid att de har flera lojaliteter. Många tycks ha svårt att inse när de hamnar i lojalitetskonflikter mellan kollegor, anslagsgivare, läkemedelsföretag och det samhälle de förväntas tjäna.
Politikerna ska vara den enskildes företrädare, det är grunden till ett demokratiskt samhälle. Försvinner den drivkraften hos politikerna riskerar samhället att hamna i fullständig anarki där endast den starkaste överlever.